Fortsatt forskning kring partiklar i brandrök

– Vi vill titta närmare på hur farligt det är med hudexponering av cancerframkallande ämnen i brandrök. Hur effektivt är det exempelvis med tvätt av skyddskläder och dusch efter övning? säger Cecilia Hammar Wijkmark MSB.

Studien är en fortsättning på den partikelmätningsstudie som genomfördes 2014 av Foi i Umeå och Air Control Norr AB på uppdrag av och i samarbete med MSB.

– Utifrån 2014 års studie vet vi att cancerframkallande partiklar tränger in under skyddskläderna vid övningar, säger Cecilia Hammar Wijkmark. Men, vi vet inte hur lång tid det tar för partiklarna att gå igenom huden. Vi vet inte heller hur effektivt det är att duscha efter exponering. Idag saknas gränsvärden för hudexponering av dessa cancerframkallande partiklar och därför är vi särskilt angelägna om titta närmare på detta.

Centrala frågor är om det går att tvätta bort cancerframkallande partiklar i brandrök vid dusch samt hur effektivt det är med tvätt av skyddskläder.

Även riskerna med så kallad sekundär exponering av cancerframkallande ämnen i brandrök ska undersökas. Dessa mätningar – som redan har påbörjats – sker i olika lokaler och fordon och där ingår också servicepersonal som arbetar på MSB:s övningsfält.

– Vi hoppas få underlag för vilka steg vi bör ta härnäst i form av exponeringsreducerande åtgärder och fortsatta studier.

En annan viktig fråga är hur lång tid det tar för partiklarna att gå igenom huden.

– Det är något vi planerar att titta på i en kommande studie. Just tiden det tar för partiklar att gå igenom huden ger upphov till många frågor. Ponera att det tar åtta timmar för partiklarna att gå igenom huden; då är det inte ett problem för de som arbetar och studerar vid MSB:s verksamhetsställen eftersom man då hinner duscha i god tid efter en het brandövning.

– Men, säg att det tar två timmar, eller kanske trettio minuter? Då kan det bli svårt att hinna med att duscha om man har andra schemalagda lektioner. Detta är också förutsatt att vi kan visa att det räcker med en vanlig dusch för att få bort partiklarna från huden.

Cecilia Hammar Wijkmark tror att resultaten från studierna kan vara intressanta även för räddningstjänsten.

– Även om mätmiljöerna vid verksamhetsställena ser annorlunda ut än exempelvis vid en riktig villabrand, går studiens beräknade skyddsfaktorer att använda för att bedöma hudexponeringen av PAHer även där. Även då finns problematiken med att det kan gå lång tid innan räddningstjänstpersonalen kan duscha och ta av sig skyddskläder om det handlar om en långdragen räddningsinsats med eftersläckning. Det är också rimligt att anta att det är högre halter av farliga ämnen i brandröken eftersom det kan vara en rad olika material som brinner, inte bara ved.

En förhoppning är att resultatet av studierna ska bidra till att öka räddningstjänsternas kunskap inom området och bidra i arbetet med att ta planera och införa effektiva exponeringsreducerande åtgärder.

Cecilia Hammar Wijkmark hon betonar att det idag inte finns någon enkel lösning på problemet.

– Det är därför det är så viktig att området fortsätter att studeras och att MSB och andra aktörer arbetar vidare med att driva dessa frågor.

Resultatet kommer redovisas under hösten.