Nybygge i riskområde kan skydda Göteborg

GÖTEBORG
I Göteborg som i alla andra städer är attraktiva byggområden i anslutning till vatten. Staden vill växa kring hamninloppet. Och där ligger redan viktig bebyggelse som är hotad vid extremväder eller i framtiden av klimatförändringar.

I de centrala delarna, från Älvsborgsbron till Tingstadstunneln, beräknas vattnet kunna stiga upp till 1,8 meter.

– När stormen Gudrun härjade hade vi en topp strax under den nivån under en kort period.

Säkerhetsnivån för byggande har numera höjts från en halv till en meter ovan extrem nivå, eller 2,8 meter över normal nivå.

– För samhällsviktiga funktioner ligger säkerhetsnivån ytterligare en meter högre, alltså 3,8 meter över normalläget. Det är en skyddsnivå jag inte sett hos någon annan kommun, säger Moback.

Men de flesta av byggnaderna i området är uppförda med en halvmeters marginal, innan skyddsnivåerna höjdes. Det gäller exempelvis Göteborgsoperan som stod färdig 1994.

Ett av de intressanta områdena för expansion är Gullbergsvass, strax söder om Tingstadstunneln, som bland annat omfattar Centralstationen. Stadsdelen anlades under senare av delen av 1800-talet. Ett vassbevuxet område fylldes ut med muddermassor och bebyggdes. Så tillkom även Frihamnen mittemot på Hisingssidan.

– De geotekniska förhållandena är inte de bästa, i Frihamnen är det över 100 meter ner till berg. Hela regionens kultur- och näringslivscentrum ligger i ett utfyllt träsk.

Här finns massor av viktig bebyggelse att skydda, här är det också intressant för staden att växa. Området mellan Älvsborgsbron och Tingstadstunneln beräknas kosta 10 miljarder att säkra mot höjda vattennivåer.

– Även om det blir svettigt tror jag man kommer att satsa på det. För samtidigt beräknades fastighetsvärdet till 100 miljarder år 2005. Då pratar vi bara ekonomiskt värde, inte betydelsen.

Därför är en tanke att bygga nytt på ett så säkert sätt att det även skyddar den gamla bebyggelsen.

– Det blir svårare att finansiera de tio miljarderna för att skydda det som finns i dag om det inte byggs nytt samtidigt, konstaterar Moback.

Hotet mot Göteborg är havet, förändringar i Göta älv anses ha marginell betydelse när det gäller vattennivån.

För extremnivån 1,8 meter i centrala stan beräknas havet stå för 1,5 meter, vindpåverkan  0,2 och Göta älv för 0,1 meter.

– Ett flöde på 550 kubikmeter i sekunden i älven höjer nivån en decimeter. Ett dammbrott i Vänern skulle bli förödande i Trollhättan och Vänersborg men inte ge så stor effekt här.

FNs klimatpanel har beräknat en höjning på 0,8 meter för Nordsjön på 100 år. Det klarar de nya säkerhetsnivåerna.

– Men den beräkningen bygger bara på att havet blir varmare och vattnet sväller. Issmältning och havsströmmar finns inte med.

Nya forskarrapporter som har med det i beräkningarna pratar om vattenhöjning på 0,8-2 meter, vilket kan innebära en avsevärd skillnad.

Men hur Göteborg ska bygga för framtiden är det ingen som vet.
En pilotstudie har lyft olika alternativ, defensiva och offensiva. De offensiva innebär att man bygger ut i vattnet och ser vattnet som en resurs, inte en risk.

– Det är en intressant tankeövning.

När kommer något att hända?

– I den bästa världar kan det bli en rejäl riskanalys av befintliga fastigheter om fyra-fem år. Men det handlar också om vem som vill ge banklån, vem som vill teckna försäkring.

Göteborgs stad tittar på hur man bygger i Tyskland, England och Holland, i städer som är mer utsatta.

– Gör man det här på rätt sätt och har ett förhållningssätt till riskerna, då tycker jag det är okej att bygga nära vattnet. Men man måste ha ett säkerhetstänk inbyggt i planeringen.

En springande punkt innan något händer är ansvarsfrågan. Hur ska kostnader för att säkra staden fördelas på enskilda fastighetsägare, kommunen och staten?

– Vi behöver 10 miljarder för förebyggande åtgärder, staten har 43 miljoner att fördela över hela landet varje år.