Extremt väder allt oftare

– Vi får fler skyfall, med större intensitet och vattnet kan få stor kraft, säger Mette Lindahl Olsson, MSB.
Infrastruktur kollapsade, kostnader för stillestånd och reparation blev och blir omfattande. Därtill fick många människor delar av sina hem förstörda.

Mette Lindahl Olsson, enhetschef för skydd av samhällsviktig verksamhet på MSB, tror knappast vi såg några isolerade företeelser i slutet av augusti. Det kommer att ske igen, sannolikt oftare. Klimatförändringarna gör sig påminda.

– Vi bör omgående fundera på att det kanske inte räcker med att dimensionera dagvattnet för att klara tioårsflöden. Vattnet kräver utrymme och det behöver förberedas på olika sätt, säger hon.

Ett sätt att förstå hur intensiv nederbörd ska hanteras är att göra skyfalls-​analyser. MSB har initierat forskningsprojekt i ämnet.

– Men det finns inte färdiga modeller eller verktyg för kommunerna att arbeta med.

Den nationella höjddatabasen ger numera mycket noggranna data, men det handlar om vad som riskerar att stå under vatten och slås ut på grund av stigande och forsande vatten.

– Vi måste också underhålla dammluckor, vägtrummor, kanaler med mera och inte ta för givet att de fungerar.

Problemet blev uppenbart i Kristinehamnstrakten där många vägar, inklusive E18, och även järnvägen var avstängd i flera dagar. I Malmö fick resenärer plockas ut ur fönster på en buss som fastnat i vattnet. Då uppskattades det ha kommit över 80 millimeter regn på en dag.

– Frekvensen av naturhändelser har ökat, men antal dödsfall i samband med dem har minskat. Det beror på förebyggande arbete, på beredskap, tidiga varningssystem. Däremot har de ekonomiska konsekvenserna blivit större.

FNs siffror visar att satsning på tillväxt äts upp av kostnader för naturolyckor.
Bland naturolyckor är det översvämningar som kommer högst upp på listan när EU sammanställt nationella riskbilder. Orsaker kan vara höga flöden i vattendrag, höga havsnivåer eller skyfall.

– Det här är inte övergående. Ska vi bara vänta eller ska vi möta ett förändrat klimat? frågar Mette Lindahl Olsson retoriskt och fortsätter:

– Vi kanske måste investera i det robusta och resilienta när det gäller byggnader, vägar och vatten. För vi kommer att drabbas igen, och då kostar det mångfalt mer.

Att augusti dessutom bjöd på den största skogsbranden i modern samt svåra storm- och åskväder, gör inte bilden mindre komplicerad.

MSB har i år cirka 20 miljoner kronor att fördela till kommuner som ansökt för förebyggande åtgärder mot natur-​olyckor. Bidrag ges till max 60 procent av totalkostnaden. Samtidigt finns i år ansökningar om åtgärder för totalt 142 miljoner.

– MSB och många kommuner har påtalat att pengarna inte räcker. Samtidigt säger Miljömålsberedningen att de pengar som satsas ger effekt. Vi behöver göra mer och göra det samlat. Det är viktigt att de som bor i utsatta områden får hjälp att ta problemet på allvar.

Vad ska vi satsa på då?
– Väljer man att reducera risker så gynnar det tillväxten och miljön och minskar störningar i samhället. I samhällsutvecklingen bör vi ha riskperspektivet i fokus när vi bygger och anpassa samhället till ett förändrat klimat.