Det rådde extrema brandriskvärden
Under det som nu kallas den ”svarta måndagen” nådde brandriskindexet Fire Weather Index ett uppmätt värde på över 43.
Ett värde som egentligen inte finns i skalan. Tidigare under veckan hade det varit uppe i 33, men på söndagen nere i 21.
– När det når sådana värden finns inget att göra, det är bara att fly, säger Leif Sandahl, skogsbrandsexpert på MSB.
Området där det brann är vad Leif Sandahl kallar ”brandbenäget”.
– Det är som en ”skogsbrandskanon” med en liten åsrygg i mitten, det är bra avrinning vilket gör att det snabbt blir torrt. Det är svårtillgängligt för släckning eftersom skogsbilvägarna inte skär helt igenom området och historiskt vet vi att det har varit flera stora bränder i området.
Det vanliga skogsbrandsindexet med den sexgradiga skalan 1-5E är till för allmänheten. Skalan var ursprungligen femgradig, 5E som visar på extrema värden tillkom 1992 efter de stora bränderna i Osby och Gotland. På MSBs webbsida finns en inloggningssida med avancerade index efter en kanadensisk modell som kräver utbildning för att kunna tolkas.
– Det finns de som insett att man måste lära sig tolka indexen och det är typiskt riskutsatta kommuner. Det vi lärde av den här skogsbranden är att man måste hålla koll på förväntad spridning, hur torrt det är och vilken vegetation man har, säger Leif Sandahl.
Sverige bör utveckla metoder för att kunna få en riskuppfattning av hur riskfylld skogsmarken är, men det kan omöjligen små kommuner utveckla utan det bör tas fram på nationell nivå enligt Leif Sandahl. Han konstaterar att när alla vädervärden under en längre tid är extrema för brandrisk leder det till ohanterliga skogsbränder.
– Det är liten sannolikhet för att dessa värden ska sammanfalla, kanske någon dag per år, men problemet är att klimatscenarierna säger att vi får fler sådana dagar. Hur ska samhället möta en klimatpåverkan med fler extrema riskdagar? Var detta enda extrema branden eller bara den första? säger Leif Sandahl.