Nyhet

Räddningstjänsternas rutiner varierar

Ska den gravida själv bestämma hur länge hon orkar jobba?

Eller är det att backa från arbetsmiljöansvaret?

Brandkåren Attunda är en av de räddningstjänster som nu allt oftare hanterar graviditeter bland de anställda i utryckande tjänst.
– Det är positivt och en naturlig utveckling av vårt målmedvetna arbete för att bygga ett genusmässigt mer representativt Brandkåren Attunda, säger administrative chefen Michael Obua.

Organisationen har omarbetat riktlinjerna för gravida och ammande, och ger viss kompensation i de fall där den individuella omplaceringsutredningen leder till att förbundet inte hittar lämpliga arbetsuppgifter under tiden medarbetaren är borta från skiftlaget.
– Uppgifterna ska matcha den gravidas kompetens och svara mot verksamhetens behov. Som alla andra verksamheter har vi en ekonomisk verklighet att förhålla oss till, och kan inte skapa några nya tjänster eller arbetsuppgifter.

Den anställda som de inte hittar arbetsuppgifter till kan söka graviditetspenning från Försäkringskassan. Den täcker 80 procent av grundlönen.
– Vi som arbetsgivare tar resterande 20 procent.

Men frågan om ersättning till dem som måste byta arbetsuppgifter i samband med graviditet berör fler områden än räddningstjänsten.
– Vi hade gärna sett en likriktning på hela arbetsmarknaden. Vem som ska stå för notan är sekundärt, men det vore bra om frågan hanterades av Försäkringskassan, liksom andra delar av föräldraersättningen, säger Michael Obua.

Brandkåren Attunda tar regelmässigt den gravida ur utryckande tjänst, precis som många andra räddningstjänster.

Kiruna gör inte det.
– Vi gör en individuell plan för var och en som blir gravid. Rök- och kemdykning är ju direkt förbjudet, men resten får de göra så länge de orkar, säger räddningschef Thomas Winnberg.

I Kirunas riktlinjer står att den gravida själv får känna efter vilka arbetsmoment hon kan utföra, och att arbetsgivaren i situationer som kräver till exempel tunga lyft kan välja att skicka någon annan.
– Det är en vardaglig anpassning av arbetsmiljön, sånt som vi ska göra för alla. Den som har ont i knät skickar vi ju inte att bära tungt.

Räddningstjänsten Väst har som mest haft fyra gravida brandmän samtidigt och tycker inte att det har varit svårt att hitta arbetsuppgifter, men sneglar nu på Kirunas modell.
– Jag hoppas att vi ganska snart ska kunna ändra reglerna så att de som vill kan få jobba lite längre i skiftlaget. Framförallt driver tjejerna på. Många vill kunna jobba kvar i laget längre. Frågan är vid vilken vecka vi ska sätta gränsen, funderar Mikael Svensson, enhetschef i RVäst.

Sofia Martinsson är räddningschef på Sörmlandskustens räddningstjänst. Att handlingsplanerna varierar stort, och att några räddningstjänster inte har just någon plan, tror hon delvis beror på att så få chefer är kvinnor som själva sett behovet av tydliga riktlinjer.
– Jag vet att flera välvilligt säger ”tjejerna får själva bestämma”, men jag tycker inte att man som chef ska backa från sitt arbetsmiljöansvar. Det här är kvinnor som är vana vid att visa framfötterna hela tiden. Det är ganska osannolikt att de självmant skulle välja att ställa sig utanför gruppen.

 

Jag vet att flera välvilligt säger ”tjejerna får själva bestämma”, men jag tycker inte att man som chef ska backa från sitt arbetsmiljöansvar.
Sofia Martinsson, räddningschef

 

Hon tror att bristande lyhördhet hos arbetsgivarna i samband med graviditeter spelar roll för att kvinnor väljer bort räddningstjänsten, trots att de utbildat sig till brandman eller brandingenjör.
– Om vi blir bättre på att låta människor byta arbetsuppgifter under sin anställning så skulle det gynna hela branschen, också män som har skador. Eller den som bara vill utvecklas i jobbet.

MSB kartlägger rutiner 

MSB har skickat ut en enkät till alla räddningstjänstorganisationer om deras rutiner för gravid, ammande och föräldraledig personal i utryckande tjänst.
– Vi får signaler om att kvinnor känner sig orättvist behandlade, och att organisationerna gör olika bedömningar. Vi vill kartlägga hur det ser ut. Ansvaret ligger på arbetsgivarna, men MSB har regeringens uppdrag att stödja räddningstjänsternas jämställdhetsarbete och det här är en viktig jämställdhetsfråga, säger Ola Mårtensson, handläggare på MSB.

Att frågan är aktuell runt om i landet har Nätverket Jämställd Räddningstjänst märkt.
Sedan förra hösten erbjuder nätverket sina medlemsorganisationer en online-föreläsning om träning under graviditet och efter förlossning.

Organisationerna kan på NJR:s bekostnad också låta sina gravida medarbetare få fem individuella möten online med en coach för att göra upp ett anpassat träningsprogram, ett erbjudande som har blivit mycket populärt.

Ny riktlinje för gravida

”Bedömningen var inte realistisk”