”Alla räddningstjänster behöver jobba med detta”
Räddningstjänsterna behöver bli mer inkluderande för att kunna behålla och rekrytera personal.
Nu har en vägledning i jämställdhet och mångfald släppts, liksom en webbkurs i likabehandling.
Det är fortfarande en vit, stor, stark man i 30-årsåldern som är normen för en brandman.
En tredjedel av heltidsräddningstjänsterna har inte en enda kvinna i den utryckande verksamheten och 41 procent av de kvinnor som läst SMO-utbildningen (Skydd mot olyckor) eller Rub (påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer) arbetar i dag inte i räddningstjänsten.
Majoriteten av kvinnorna som bytt bana anger bristande jämställdhet som ett av skälen, vilket Tjugofyra7 tidigare skrivit om.
– På en generell nivå behöver alla räddningstjänster jobba med det här, vissa extra mycket, säger MSB:s Ola Mårtensson.
Han är ansvarig för vägledningen ”En räddningstjänst för alla – jämställdhet och mångfald i räddningstjänsten”. Tanken är att den ska vara en hjälp i arbetet med en mer jämställd och inkluderande räddningstjänst.
Det handlar om att alla ska vilja stanna kvar på sin arbetsplats, men också om att det finns stor rekryteringspotential i underrepresenterade grupper.
– Många, inte minst deltidsstyrkor, har svårt att rekrytera och behålla operativ personal. Att nå en bredare rekryteringsbas är en förutsättning för att personalförsörja framtidens räddningstjänst. Den ska kännetecknas av en arbetsmiljö som välkomnar olikheter och tar tillvara fler perspektiv, säger Anders Edstam, enhetschef på MSB:s enhet för inriktning av skydd mot olyckor.
Vägledningen är en uppdatering och komplettering av handboken i jämställdhet för räddningstjänsten som kom 2019.
Bland annat har aspekten jämställdhet mellan män och kvinnor nu kompletterats med andra dimensioner av jämlikhet och mångfald, framförallt etnisk mångfald.
– Att folk slutar på grund av kultur, jargong, diskriminering och kommentarer – så kan vi inte ha det, säger Ola Mårtensson.
Både arbetsmiljö, rekrytering, bemötande av befolkningen samt genusperspektiv på olyckor tas upp. Fakta blandas med praktiska tips, checkrutor och ordlista. Istället för bilder, som lätt kan bli inaktuella, används illustrationer.
Målgruppen är såväl operativ personal, chefer, Lia-handledare och utbildare som HR-personal och politiker.
En annan del i arbetet med att göra räddningstjänsten till en attraktiv arbetsplats för en större del av befolkningen är den nya webbkursen Likabehandling.
I den får kursdeltagarna bland annat lära sig att bemöta olika härskartekniker, och vad som är skillnaden mellan kvotering och positiv särbehandling.
Utbildningen tar cirka 40 minuter att genomföra och det går bra att göra den helt på egen hand.
– Men det är en fördel om flera kollegor gör den samtidigt så de kan diskutera arbetsklimatet på arbetsplatsen. Det är också viktigt att veta att det är en grundkurs, efteråt behöver respektive räddningstjänst jobba vidare med frågorna, säger Ola Mårtensson.
– Som MSB:s generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka skriver i förordet till vägledningen: ”Kunskapen finns. Nu behöver den omsättas i praktiken ute på räddningstjänsterna”.
Vägledningen och webbkursen hittas på msb.se.
Ola Mårtensson.