Första "brandsköterskan"

GRÄNNA
—Det känns speciellt, jag vet inte någonting om räddningstjänsten, berättar Wilma prestigelöst när vi träffar henne bland bilarna som hon snart ska rycka ut med från den lilla vagnhallen i Gränna.

Också från den orten har jobb försvunnit och gjort det svårare att rekrytera deltidsbrandmän.

När det visade sig att också äldreomsorgen sökte personal med ljus och lykta kläcktes en idé, berättar Kenneth Hermansson som är platschef för grännastyrkan — ”jamen då kan vi väl sätta in en gemensam annons!”.

Sagt och gjort, och bland de som nappade på erbjudandet om en tjänst som delas mellan äldreboendet och räddningstjänsten fanns Wilma Quist från Nässjötrakten några mil bort.

— Det lät roligt, så varför inte? Jag har varit lite sugen på räddningstjänsten tidigare så det här blev ju en ”push” att ta tag i det. Fystestets gåband var tyngre än jag trodde, men jag blev godkänd konstaterar Wilma som nu hittat boende bara några minuter från brandstationen.

Nära är det också till äldreboendet där man nu kommer att schemalägga henne så att verksamheten bättre klarar om Wilma får larm och måste sticka iväg, vilket är sannolikt.

Gränna har många turister, nära till skog, sjö och E4 och får cirka 400 uppdrag om året inklusive sjukvårdslarm.

— I en glesbygd som avfolkas mer och mer finns det en risk att kommuner kan få svårt att upprätthålla beredskapen på vissa orter, konstaterar Jeanette Hedberg som är biträdande förhandlingschef på SKL. Modellerna för att lösa problemet är flera och kan involvera exempelvis lärare, vaktmästare och administrativ personal.

— Ska kombinationsanställningar fungera är det viktigt att kommunerna på central nivå beslutar eller inför policyer om anställning som deltidsbrandman vid sidan av annan kommunal huvudanställning, tipsar Jeanette Hedberg som menar att parterna i samband med de senaste avtalsförhandlingarna underlättade möjligheterna till kombitjänster hos samma arbetsgivare eftersom det innebar undantag från arbetstidslagen.

— Det borde göras en rejäl marknadsföringskampanj riktad både mot arbetsgivarna och allmänheten, tycker hon.

För Wilma Quists chef på äldreboendet, Maria Lind, är den kombinerade tjänsten ett sätt att göra undersköterskejobbet mer spännande, men det förutsätter att det är en stor arbetsplats, säger hon. Ytterligare ett argument är den skeva könsfördelningen (som råder på båda arbetsplatserna).

— Det är ett sätt att locka en bredare grupp av både kvinnor och män, den här gången blev det en kvinna som var den mest lämpade.

För Wilma Quist väntar utbildning efter nyår och hon ska ta lastbilskort. Det, samt att jobbet som brandman kan vara krävande, tar hon med ro.

— Man vet aldrig vad man möter, men det är lika svårt för alla åldrar kan jag tänka mig. Man är ju alltid ett lag.