Genusforskaren som blev brandman

Snöfallet har övergått i strilande regn. Tidigare under dagen satt Anneli Häyrén vid sitt skrivbord på Centrum för genusvetenskap vid universitetet i Uppsala. Nu riktar hon slangen mot lågorna i kvällens övning.

Som brandman är hon färsk, gick prepararandutbildningen för bara nio månader sedan.

Hon var nyinflyttad i Öregrund och slog ifrån sig när hon fick frågan om att gå med i deltidskåren.

– Jag är rädd för eld, höjder och trånga utrymmen, och så är jag för gammal!

Hon är seglare, hade nyligen graderat upp till svart bälte i ju-jutsu och klarade de fysiska testerna för att bli brandman, men fortsatte ändå räkna upp hindren.

– Ända tills en närstående sa "du har genuskodat det, du tror att det bara är män som klarar det".

Nu har hon jour en dag i veckan och en helg varje månad och har hunnit vara med om gräsbränder, en lägenhetsbrand, miljöfarligt utsläpp och larm i väntan på ambulans.

– Jag älskar jobbet! Jag vill aldrig sluta med det. Jag har upptäckt att jag går in och tar tag i situationer på ett sätt som jag inte trodde om mig själv.

– Och om man bortser från mitt ego så är det uppenbart att vi utför en samhällstjänst. Jag hade inte förstått innan hur nödvändiga deltidsstationerna är.

Även om hon betonar att det arbetslag hon följde i sin forskning var justa både mot henne och varandra så var det inte så att forskningen om räddningstjänsten lockade henne till jobbet.

– Snarare tvärtom. Miljön kan vara hård. Den som bryter mot kulturen får det svårt.

Sin doktorsavhandling skrev hon om trakasserier i akademisk miljö. De är påfallande lika trakasserier inom räddningstjänsten, och ungefär lika vanliga, tror hon.

Den skrift som hon och forskarkollegorna Fredrik Bondestam och Henrik Berg presenterade år 2011 heter Från novis till nestor. Där lyfter de fram bromance, en hopskrivning av brotherhood och romance. Den riktigt djupa manliga vänskapen, ofta starkare än relationen till äktenskapspartnern. Bromance är ett av de främsta skälen till att kvinnor har svårt att bli insläppta i arbetslagen, anser de tre forskarna.

– Bromancekulturen förklarar en hel del om varför det är svårt att utveckla räddningstjänsten, säger Anneli Häyrén.

Hon funderar ibland på hur de andra brandmännen i Öregrund egentligen uppfattar henne.

– Jag är rädd för att de tror att jag forskar om dem. Men jag skulle aldrig skriva om mina kollegor.