Lund ska locka tjejer

LUND
– Jag känner mig glad och stolt, det här ger oss möjlighet att testa och pröva det vi pratat om, säger utvecklingsledare Gunilla Jansson.

– Jag tror på detta, det ska bli spännande. Sen är det inte alla som tycker om det just nu, säger stationschefen Joakim Gustafsson

– Jag har inget emot mönsterstationen i sig. Men någonstans måste vetskapen finnas att vi aldrig kommer att nå dit de vill. Så attraktivt är inte yrket, tjejer är smartare än så, de satsar hellre på något säkrare, säger brandmannen och facklige representanten Jonas Härle.

Vi befinner oss på Lunds brandstation. Beskedet att räddningstjänsten kan få fem miljoner på fem år om man gör en rejäl satsning på jämställdhet och mångfald kom veckan innan och har inte riktigt landat hos personalen. Ingen vet med säkerhet vad det kommer att innebära, vad som krävs och vart det bär hän.

Men vilken viljeinriktning som krävs är uppenbart.

Räddningstjänsten Syd, som omfattar fem kommuner, gjorde för några år sedan en mångfaldssatsning där 24 personer med annan etnisk bakgrund utbildades under tio månader. Tio fick sedan jobb, tre som brandmän, tre som instruktörer/informatörer och fyra jobbar med boendesäkerhet.

– Dessutom jobbar en som brandman i Ystad och två med information inom räddningstjänst i Stockholm, säger Gunilla Jansson som tycker resultatet blev gott, 13 av 24 fick jobb och mångfalden i förbundet ökade.

Nu handlar det främst om jämställdhet. I Syd finns nio tjejer anställda som operativa brandmän, nyanställda hamnar i Lund eller Hyllie för att inte hamna i total minoritet.

– Den enskilde blir mindre utsatt om det är fler tjejer i samma grupp. Och den forskning som finns säger att minoriteter anpassar sig till omgivningen. Därför sprider vi inte ut tjejer, säger Joakim Gustafsson.

Med mönsterstationen i sikte ska alla tjejer placeras i Lund de närmaste fem åren. Förbundet räknar med en rekrytering av 25-30 brandmän. Om 30 procent av dem är tjejer, vilket är ett mål, så får Lund åtta-tio kvinnliga brandmän.

– Jag tänker mig att vi börjar bygga en mönsterstation i stationen. Målet är att tre av fem skiftlag ska vara helt jämställda, fyra av åtta på skiftet ska vara tjejer.

Förutom jämställdhet i numerären ska räddningstjänsten jobba med utveckling inom metod och teknik, skapa en god arbetsplats. Joakim Gustafsson pratar om att projektanställa tre personer som är operativa brandmän och kan driva projekt i olika former där ordinarie personal medverkar.

– Det viktiga är att oavsett projekt, eller vilka som deltar, så ska gruppen vara jämställd. För att klara den här delen i projektet vill vi satsa lika mycket pengar som vi får från MSB.

En av utmaningarna är att hitta kvinnor intresserade av yrket. I det avseendet har inte utbildningen i Skydd mot olyckor (SMO) lyckats. Där har andelen tjejer legat runt tio procent. Den utbildning som startade i Revinge i våras saknar helt kvinnlig representation.

Räddningstjänsten Syd har sökt bidrag från ESF (Europeiska socialfonden) för 20 lärlingsplatser i tio månader. 50 procent av lärlingarna ska vara kvinnor.

– Jag kallade det en gräddfil när vi körde projektet med inriktning på mångfald och fick skit för det. Staten satsar pengar på SMO och utbildar människor åt samhället. Har vi synpunkter på SMO, exempelvis att intagningspoängen är för höga eller att innehållet behöver justeras, då får vi ta tag i det. Men jag tycker det är en katastrof om vi struntar i SMO och anställer på annat sätt, säger brandman Jonas Härle.

– Anställer vi lärlingar är det givetvis viktigt att vi intresserar dem för SMO, vi vill att de går vidare dit. Men något av det svåraste nu är att hitta alla kvinnor, säger Gunilla Jansson.

Att göra yrket synligt för kvinnor är fortfarande en utmaning.

– Många tjejer ser inte yrket, de ser inte arbetsmarknaden.

Jonas Härle ser de höga antagningspoängen till SMO-utbildningen som ett problem, och att de som har höga poäng inte är intresserade av utbildningen.

– Därmed får vi inte de människor vi vill ha. Tjejerna skulle inte räcka till att bygga vår mönsterstation om vi så dammsög SMO-utbildningen. Jag förstår inte MSBs mål med 40 procent kvinnor i yrket när verkligheten på skolorna är så långt ifrån. Det finns inte så många tjejer som är intresserade av att bli brandman.

Gunilla Jansson håller inte med om att det inte skulle finnas nog med intresserade tjejer.

– Polisen hade samma problem i början, nu har de 50 procent tjejer i utbildningen. Det här handlar om att ändra synsätt, vilket kanske måste börja i förskolan, och därför är det viktigt att vi skapar den här arbetsplatsen. Det är viktigt att visa möjligheterna. Mängden tjejer har betydelse, då är det lättare att locka fler.

Är det rimligt att nå målet med 40 procent kvinnor?

– Vi kan nå dit. Jag ser det här som saker vi ska göra i vår ordinarie verksamhet. Med stödet från MSB kan vi göra det snabbare och med bättre kvalité.

Räddningstjänsten Syds första uppgift är att förankra satsningen i leden. Även de i dag anställda kvinnliga brandmännen har, enligt Joakim Gustafsson, visat tveksamhet och farhågor för motsatt effekt. Han konstaterar att det behövs engagemang från alla om man ska lyckas. Räddningstjänsten har avsatt tre månader för detaljplanering. 1 april ska man vara redo att tala om hur satsningen ska göras.

– Jag tror på detta, tror det blir bättre medborgarservice om vi får fler kvinnor. För hälften av de medborgare vi möter är kvinnor, säger Gustafsson.

Syd bäst sammanlagt

-Räddningstjänsten Syd var inte bäst på allt, men de var bäst sammanlagt.

Så förklarar Anders Axelsson, MSB, varför brandstationen i Lund utsågs att få stöd till att bli en mönsterstation och förebild.

Kravet för att delta i utlysning var att stationen har heltidsanställd utryckningspersonal. Nio räddningstjänster anmälde intresse.

Alingsås-Vårgårda,  Landskrona, Räddningstjänsten Syd och Södertörn gick vidare till en sista gallring.

– Det var inte lätt att välja. Att vi fastnade för Räddningstjänsten Syd beror på att de har erfarenhet av jämställdhetsarbete och mångfald och en särskild organisation för att jobba med frågorna, säger Håkan Axelsson, enhetschef på MSB.

Mönsterstation

”En brandstation för alla” är ett utvecklingsprojekt från MSB med syfte att skapa en mönsterstation där det på sikt ska finnas en jämn könsfördelning (minst 40-60) och en synlig mångfald. Arbetsplatsen ska vara fri från diskriminering och kränkande särbehandling.
Brandstationen får 750 000 om året under fem år från MSB till utvecklingsarbetet, ytterligare 250 000 kan varje år sökas till särskilda satsningar.
Krav från MSB är att stationen är öppen för besök från media och forskare under projekttiden och det förutsätts att arbetet med jämställdhet och mångfald fortsätter efter projekttidens slut.
– Räddningstjänsterna har inte kommit särskilt långt, det är en låg nivå vi startar från. Ingen är exemplarisk utan alla har sina problem. Nu nu sätter vi strålkastarljus på en station, säger Anders Axelsson, MSB.