Svensk modell till EU-länder?

Under Sveriges ordförandeskap kommer det att hållas cirka 150 möten i Sverige.

Redan i mitten av januari hölls ett inom krisberedskap, temat var samhällets motståndskraft med bland annat individens och företagens beredskap i fokus.

– I Sverige har vi en bred syn på uppdraget och pratar till exempel om det civila försvaret i samband med samhällsskydd och beredskap. Många av våra systerorganisationer i andra länder är väldigt räddningstjänstorienterade, säger Kristofer Thelin, EU-samordnare på MSB.

Möjligheten att göra mer inom krisberedskap, ett gemensamt EU-initiativ, var en punkt på mötet. Den svenska krisberedskapsveckan som startades 2017 blev ett exempel på vad man kan göra.

– Vi jobbar på olika sätt beroende på våra utgångspunkter; var vi ligger geografiskt, hur vi organiserar oss. Och man måste göra det som passar nationellt. Men vi ville lyfta idén till diskussion, om man kan få en EU-dimension som lyfter de här frågorna ännu starkare. Det finns ju redan ett liknande initiativ på EU-nivå med cybersäkerhetsmånaden, säger Sara Bertilsson.

När skulle en europeisk krisberedskapsmånad kunna bli verklighet?

– Vi siktar på att genomföra ett pilotprojekt 2024, säger Kristofer Thelin.

EU har i sammanhanget ingen beslutanderätt som tvingar länder att göra på ett eller annat sätt, men kan lansera ett initiativ som medlemsländerna kan välja att använda.

Sara Bertilsson och Kristofer Thelin poängterar också att ordförandelandet ska vara en opartisk medlare med målet att föra EU-arbetet framåt. Det viktiga är ett effektivt ordförandeskap med hög kvalité.

Civilskyddet är ett av fyra huvudspår för MSB under Sveriges ordförandeskap. De övriga tre är cybersäkerhet, naturolyckor och kritisk infrastruktur.

Inom cybersäkerhet, som innefattar både rymd och säkra kommunikationer, deltar MSB i flera möten. Inom natur-​olyckor är fokus på det förebyggande arbetet.

– Det handlar inte minst om översvämningsrisker. För kritisk infrastruktur och samhällsviktig verksamhet finns ett nytt direktiv som det kommer jobbas vidare med, säger Sara Bertilsson.

Frankrike, Tjeckien och Sverige har som de tre senaste ordförandeländerna ett gemensamt program över 1,5 år. Klimatförändringarna är en viktig del i programmet.

Pilotprojektet Nemausus, lett av Frankrike, kommer att slutföras under Sveriges ordförandeskap. Det handlar om att skapa olika expertcentrum för hur risker hanteras.

I höstas hölls i Prag en diskussion om markbränder och förebyggande arbete. Den diskussionen fortsätter nu.

– I somras fanns ett initiativ kring marktrupper. Länder skickade personal till Grekland i ren beredskap, innan det hänt något. Det ses främst som en utbildningssatsning. Många vill se att det görs igen och kanske permanentas, säger Kristofer Thelin.

Är Sverige mer närvarande när vi är ordförandeland än när vi inte är det?

– I flera av de möten vi deltar i är kommissionen ordförande. Men det finns en förväntan på den som deltar från ordförandelandet, man kan få frågor som relaterar på ett helt annat sätt.

Hur mycket kommer kriget i Ukraina påverka arbetet under Sveriges ordförandeskap?

– Jättemycket. Det är slående när man läser det svenska programmet över cirka 40 sidor. Där finns det genom hela dokumentet många referenser till kriget, säger Kristofer Thelin.