MSB redo med nödbostäder
Publicerad: 16 jun 2022 klockan 12:33
Av: Per Larsson
Sedan början av maj har MSB arbetat för att vara redo att sätta upp nödbostäder för flyktingar från kriget i Ukraina. Totalt handlar det om 20 000 sängplatser.
– Vårt mål är att vid första förfrågan från EU ha kapacitet att driftsätta 500 nödbostäder för 2 500 personer, säger Gunilla Fallqvist, projektledare på MSB.
Det är på uppdrag av EU som tillfälliga flyktingboenden ska kunna sättas upp med kort varsel. Behovet är troligast i främst grannländerna Polen, Slovakien och Ungern, men även Ukraina kan bli aktuellt.
En viss mängd nödbostäder fanns i lager och resten är under tillverkning, totalt 4 000 bostäder. De kan beskrivas som mer avancerade tält med väggar och tak av skumplast och golv av presenning,
Därtill upphandlar MSB sängar, sängkläder och kuddar för 20 000 personer, lampor och ett mindre el-element till varje bostad, med mera.
– Stora mängder inhandlas och allt sker extra skyndsamt på grund av den extraordinära situationen i Europa. Det handlar om att få tag i det vi kan, marknaden är väldigt påverkad av pandemin och kriget i Ukraina.
Tanken är att MSB ska sätta upp nödbostäderna i samarbete med det land som efterfrågar dem, och att befintlig infrastruktur för el, vatten och avlopp ska kunna användas.
– Men vi kommer ha viss beredskap för om man begär att vi sätter upp nödbostäder i otillgänglig miljö för att det är nära gränsövergången till Ukraina. Därför köper vi även in cirka 28 mil elkabel, och vi skaffar ett antal generatorer som stöttning.
MSB planerar för två insatsgrupper med runt tio personer i varje. Tanken är att de ska få hjälp av frivilligas händer och fötter när bostäderna etableras.
– Har vi tillgång till 20 volontärer, då kanske det tar två veckor att bli klar med 50 nödboenden. Men det beror förstås på i vilken miljö som nödbostäderna slås upp, säger Gunilla Fallqvist.
Nödbostäderna tillverkas och lagerhålls i Polen, varifrån de kommer att skickas. Oftast doneras materiel till det land där insatsen sker. Men nu vill EU att allt samlas in när insatsen är över och transporteras tillbaka för att återställas och kunna användas igen.
– EU har ur ett hållbarhetsperspektiv en policy att saker inte ska kasseras. Men det beror förstås på slitaget, hur länge bostäderna används och vilket väder de utsätts för. En bedömning kommer att ske mot slutet av insatsen.
Ska merparten tillbaka är det mycket som ska omhändertas, rengöras och härbärgeras, vilken kan involvera både Kristinehamn och fabriken i Polen.
– Det blir en lagerhållning som jag vet att det redan nu tittas på en strategi för, säger Gunilla Fallqvist.