Snabba ryck i orkanens spår

– Vi ska inte slå oss själva för bröstet. Men den beredskap vi har, nätverket i IHP och samarbetet med Försvarsmakten och Sida; det har fungerat. Vi kan mobilisera när det smäller till, säger Christian Di Schiena, biträdande chef på enheten för insatser.

Lördag 9 november, dagen efter orkanens verkningar, var hektisk på MSB. Experter i personalpoolen kontaktades, redan packad material i Kristinehamn började plockas fram samtidigt som förfrågningar om hjälp trillade in.

– Vi försökte under helgen anlita kommersiella bolag, men tidigaste flygning vi kunde få var på onsdagen. Försvarsmakten kunde flyga på måndagen. 

Hercules-planet lyfte från Örebro med materiel. En dag senare flög personalen reguljärt och var på plats när materielen anlände.

– Den största utmaningen i sådana här situationer är logistiken. Först att säkra flyg, sen se till att inte fastna i olika flaskhalsar, säger Di Schiena.

Det kan Sema Panboon, insatschef i den svenska delen av IHP-styrkan, intyga. Orkanen tog många liv, förstörde ännu fler hem. I efterdyningarna handlar det om att vägar i bästa fall är svårframkomliga, el och vatten är en brist.

– Det har inte varit lättarbetat. Det tar en timme att köra en mil mellan flygplatsen och centrala Tacloban. Om det inte pågår matdistribution, då tar det två och en halv timme, berättar Sema Panboon.

Första natten sov den svenska styrkan på golvet i stadshuset. Dagen därpå blev de utskickade av borgmästaren som ville använda sitt kontor.

– Han uppskattade att vi kommit, men behövde också arbeta.

För insatsstyrkan var första uppgiften att hitta en plats som kunde rymma ett basläger med tält för ett 40-tal personer, mindre kök och sanitetsutrymmen. Det blev en tennisbana. Av betong.

– Vi fick borra hål för tältpinnarna. Man får vara uppfinningsrik. Det svåra är alltid att etablera sig, hitta ett bra ställe. Vi valde att ta ett snabbt beslut och var beredda att korrigera oss om lokala myndigheter reagerat. Men vi fick vara kvar.

IHP-personalen byggde basläger åt FN på tre orter. MSB har dessutom sekonderat ett antal personer till olika FN-organ och gett stöd till UD.

– Vi har fått otroligt många förfrågningar, säger Christian Di Schiena.

22 november hade MSB hanterat 63 förfrågningar, nio genomförs och åtta har avslagits. Övriga är under planering. En förfrågning kan vara allt från att skicka över enklare utrustning till hela insatsstyrkor.

– Glädjande är att vi också kunnat stötta Rädda Barnen och Läkare utan gränser med transporter och på tillbakaresor till Manila kunnat evakuera människor från drabbade områden.

Personalen som byggt baslägren har nu i huvudsak åkt hem. Materielen är donerad och FN har tagit över driften.
Men insatserna i Filippinerna är knappast över. Nu kan det bli uppdrag för återuppbyggnad.

I det korta perspektivet ser Christian Di Schiena att det kan handla om att röja undan bråte, säkra samhällsviktiga funktioner som vatten, el och vägar, se till så att sjukhus och skolor kan drivas.

– I ett längre perspektiv kan det bli fråga om att stötta nationella myndigheter att jobba bättre med förebyggande insatser. Bygga bort framtida risker och stärka beredskapen för framtida händelser. Vi har kunskap och beredskap att bidra i arbetet.

Fakta/Haiyan

• 8 november drog orkanen Haiyan in över delar av Filippinerna med en vindhastighet på över 300 km/h, en av de kraftigaste stormar någonsin som nått svept in över ett fastland.
• 25 november uppgav FN dödssiffran till 5 235, 1 613 saknade. Upp emot tre miljoner människor beräknas ha förlorat sina hem.
• Det internationella biståndet uppgår till cirka 1,6 miljarder kronor. Sverige finns på sjätte plats bland givarländer och har genom Sida hittills bistått med 60 miljoner kronor till insatser.
• IHP (International humanitarian partnership), där Sverige är ordförandeland, har byggt tre basläger åt FN, varav MSB rekryterat tio personer. Delar av stödstyrkan har på plats samarbetat med UD i efterforskning av saknade svenskar. Dessutom sex personer sekonderade till olika FN-organ.