Mer vatten än nöden kräver

HAITI
– Moraliskt känns det lite konstigt att vi har sån kapacitet här och samtidigt vet att det är tokbrist ute i byarna, säger Jari Koivumaa, ställföreträdande chef för den svenska personalen.

Huvuduppgiften är att serva FN-personalen. Jari Koivumaa räknar behovet efter 60 liter vatten per person och dygn. Med 300 boende i lägret gör det 18 000 liter per dygn.

De två mindre reningsverken som används med klarar tillsammans 2 000 liter i timmen och levererar dricksvatten enligt svenska renlighetskrav.

– Reningsverken är så bra att de kan göra dricksvatten av vatten från Nilen.

Dessutom finns ett massreningsverk som klarar 6 000 liter i timmen.

Massreningsverket klarar som sämst FNs krav på godtagbart vatten, dock inte svenska krav.

– Men jag tror massreningsverket klarar att ge dricksvatten här. Det är ingångsvärdet som är viktigt och grundvattentillgångarna verkar goda, säger vattenteknikern Liv Almstedt.

– Vi är överdimensionerade för lägret. Reningsverken kräver förstås underhåll, men de kan i princip gå dygnet runt, säger Koivumaa.

I lägret finns tre vattenreservoarer som totalt klarar 60 kubikmeter vatten, dessutom några plastbehållare, så kallade lungor, som kan transporteras och som klarar 5 kubikmeter vardera.

Samtidigt som lägret är självförsörjande fungerar inte det kommunala vattenledningsnätet i Port-au-Prince. Vattenbristen är ett av haitiernas stora problem..

– Jag vet att det inte är vårt uppdrag att förmedla vatten ut till byarna. Men finns möjligheten och det kan ske under kontrollerade former, då tycker jag vi ska göra det. Det skulle kännas mycket bättre, säger Jari Koivumaa.

Förutom det humanitära behovet ser Koivumaa ytterligare en fördel med att rena så mycket vatten som möjligt.

– Reningsverken är nya. Jag tycker vi ska köra dem för fullt så vi får en rejäl utvärdering av hur de fungerar.