"Jag vill göra något positivt med mitt liv"

KARLSTAD
Steget från Parisförorten Meaux till Göteborg är ganska stort men Henni anlände i precis rätt tid. Den svenska sommaren stod i sin fulla prakt och med en sol som nästan aldrig går ner. Henni visste inte mycket om Sverige. Inte så att han trodde att det gick omkring isbjörnar på gatorna, men han kände inte till att landet hade ett eget språk.

– Jag trodde svenskarna talade engelska.

Han tog en intensivkurs i svenska och började alltmer uppskatta Sverige.

– Det var lugnare, mindre med folk mer natur och grönska. Jag gillade landet och möjligheterna. För att kunna studera i Frankrike måste man antingen ha pengar eller jobba samtidigt medan man i Sverige har möjligheten att ta studielån.

Henni började studera media och kommunikation vid Göteborgs universitet. När hans flickvän några år senare började jobba för FNs World Food Programme, WFP, i Rom följde Henni med och fick en praktikplats som Information Manager.

Efter ett år fick han erbjudande om arbeta för WFP i Goma i Kongo. Ett halvår senare fick han ett nytt uppdrag, den här gången under Libanon-kriget 2006.

– Det bästa jag gjort. Jag fick användning för mina språkkunskaper i franska, engelska och arabiska. Kunskaperna i arabiska har han genom sitt algeriska påbrå. Föräldrarna är algerier och pappan emigrerade till Frankrike på 1960-talet. I Libanon kom Henni i kontakt med Räddningsverkets folk som bodde på samma hotell i Beirut.

– Det såg så proffsigt ut, personalen i styrkan hade koll på läget och var trevliga. Att se hela styrkan i röda pikétröjor, det var mäktigt.

Både Räddningsverket och Henni jobbade med logistik.

– De behövde kartor som jag tog fram. Jag frågade om de trodde att de gjorde nytta och de var tillfredställda med vad de åstadkom.

Efter Libanon blev han förflyttad till till El Geineina i Darfur, Sudan. Återigen korsades hans och Räddningsverkets vägar.

– Jag jobbade med Jan Nyström, som var ansvarig för fordonen. Jag blev verkligen imponerad av att en kille kunde sköta så många fordon och förare.

Av Jan Nyström fick Henni veta mer om Räddningsverket och då kontraktet i Sudan gick ut ville han tillbaka till Sverige.

– Jag ville jobba med humanitära frågor och när jag såg att Räddningsverket sökte strategisk koordinator anmälde jag mitt intresse.

Henni fick jobbet och började på Räddningsverket 7 juni 2007. Ett beslut som han hittills inte haft skäl att ångra.

– Jag har trivts jättebra från dag ett. Det vi gör känns värdefullt och jag kan använda mina kunskaper om FN-systemet. Det är positiva kollegor och en stimulerande arbetsmiljö som tar fram det bästa hos oss.

Hans dåvarande flickvän har stor del i yrkesvalet. Hon läste socialantropologi och internationella relationer och var en viktig inspirationskälla.

– När jag började jobba med humanitära insatser blev jag fast. Man kan inte hjälpa alla, men kanske kan man med sin lilla insats göra skillnad för någon i världen. Det är så jag tänker. Vi har en möjlighet att göra något positivt med våra liv, därför vill jag arbeta med nåt jag älskar och samtidigt hjälpa andra som är i nöd.

När MSB bildades och Räddningsverkets internationella avdelning flyttade från Kristinehamn till Karlstad hamnade Henni ”mellan två lägenheter” och hans bostad är för tillfället i Ashkelon i Israel.

Sedan november befinner han sig i Rafah på Gazaremsan, vid gränsen mot Egypten. Han är ansvarig för 18 Toyota Land Cruisers varav 14 är bepansrade. Uppgiften är att transportera EU-personal från huvudkvarteret till arbetsplatsen vid gränsen. Insatsens uppgift är att stödja gränskontrollen, men efter ett drygt halvår har den ännu inte kommit igång.

– Det är en svår situation och vi är beroende inte bara av den Israeliska politiken utan också den globala politiska agendan för att något ska hända.

– När jag kom sades det att gränsen skulle öppnas om ett par veckor. Plötsligt ändrades allt genom ett uttalande av den israeliska politikern Avigdor Liebermann.

Gränsen har öppnats av Israel vid några få tillfällen för att släppa igenom svårt sjuka. I avvaktan på en öppning i konflikten och därmed gränsstationen, står EU-personalen i stand by i sina hemländer. Under tiden får Henni och hans två palestinska chaufförer ägna sig åt annat.

– Vi har mycket arbete med fordonen. EU-delegationer kommer ganska ofta på besök och då används bilarna för transport till ambassaderna eller andra organisationer.

FAKTA

Henni Boudjema.
Ålder: 31
Bakgrund: Född och uppväxt i Meaux utanför Paris. Jobbat på FN i tre år och sedan två år tillbaka anställd som strategisk koordinator och projektledare på Räddningsverket/MSB.
Familj: Föräldrar, tre bröder, två systrar och en brorsdotter
Fritidsintressen: Film, vänner och idrott. Fransk juniormästare i boxning som 16-åring.