Ungdomar skapar ett tryggare lokalsamhälle

Vi behövs riktar sig till ungdomar som har ett lågt förtroende för myndigheter och en låg känsla av att se sig själva som en resurs. Den första gruppen startade sommaren 2019 i Järvaområdet i Stockholm och projektet finns nu även i Göteborg, Kalmar och Östra Göinge.

Projektet består av tre steg, där det första är ett halvt års grundutbildning som bygger på en modell som Fryshuset tagit fram för att öka ungas känsla av att tillhöra samhället.

Det sistnämnda är nyckeln för att överhuvudtaget få personer att engagera sig inom krisberedskapen, menar Maj Pettersson.

– Om man inte känner att man räknas i samhället minskar motivationen att skydda det.

I och med att Vi behövs riktar sig till en målgrupp som ofta inte finns representerad i frivilliga försvarsorganisationer eller i andra sammanhang där man traditionellt pratar om kris, handlar steg ett mycket om att ta reda på vad ungdomarna själva ser som kris. Förutom att inte känna sig som en del av samhällskontraktet, nämner Maj Pettersson skjutningar och polarisering som exempel.

En effekt av steg ett blir att ungdomarna ofta ser att det finns ett glapp — förutom i representationen även i att insatserna som görs inte möter utmaningarna de själva ser. Därmed väcks också insikten av att vilja och kunna påverka.

– Att känna sig behövd gör något med oss som individer. Den sneda representationen är ett tecken på ett demokratiproblem och gör att vi får ett sårbart krisberedskapssystem, säger Maj Pettersson.

I projektets andra steg är det meningen att de olika Vi behövs-grupperna ska mötas. Deltagarna har ofta en hel del föreställningar om varandra och genom att träffas får de ytterligare verktyg i hur man kan agera i en kris. Av förklarliga skäl har dessa träffar dock inte blivit av senaste året.

Det tredje och sista steget är att skapa olika plattformar där ungdomarna själva kan påverka och agera. På vissa platser leds grupperna av ungdomar som själva gått igenom hela processen.

Maj Pettersson beskriver hur medlemmarna växer längs projektets gång. Under pandemin har de bland annat hjälpt till med att dela ut mat, handsprit och coronainformation på flera platser.
Efter att ha gått klart Vi behövs valde en grupp att motverka polarisering och grupperingar lokalt.

– De gjorde ett stort arbete med att låta grupperingar som var emot varandra mötas. De såg att det var en jätteviktig del i krisberedskapen, för om något skulle hända i ett litet lokalsamhälle med stark polarisering skulle folk inte hjälpa varandra. Det arbetet hade de inte gjort om de inte fått verktygen, både om sig själva — så de vågade ta steget — och genom att förstå individens roll vid en kris.

Men det räcker inte med att stärka ungdomarna, även mottagandet av dem måste stärkas. Kanske känner ungdomarna att vissa miljöer inte är välkomnande eller att det finns andra hinder som de själva inte kan påverka. Därför har Fryshuset och MSB tillsammans byggt upp ett ungdomsråd där medlemmarna kan dela med sig av sina perspektiv på krisberedskap rakt in i myndigheten.

– Ungdomarna känner sig verkligen som en resurs för MSB, vilket gör det här samarbetet så häftigt, säger Maj Pettersson.

Fakta

Vi behövs

• Riktar sig till ungdomar 16-24 år som vill skapa ett tryggare lokalsamhälle. Finns i Stockholm, Göteborg, Kalmar och Östra Göinge, i områden där tilltron till myndigheter är låg.
• Utbildningen syftar till att öka viljan att delta som en resurs vid kris och att öka kunskapen om krisberedskap bland unga.
• Förutom krisberedskap utbildas de i teman som tillit och relationer, konflikthantering, självkännedom, demokratiarbete och påverkan.
• Målet var att utbilda 50-80 ungdomar per år. Pandemin har dragit ner siffrorna, dels för att tröskeln blir högre när utbildningen sker digitalt, och dels för att det blir svårare med rekrytering när plattformar som skolor och fritidsgårdar också kör digitalt.
• Projektet finansieras av MSB och pågår året ut.

Läs mer:

"Myndigheterna behöver bli mer närvarande"