Stoppa blödningen - så ska allmänheten bli en resurs

Att utbilda huvudinstruktörer centralt som i sin tur utbildar instruktörer lokalt, är ett utmärkt sätt att sprida kunskap via mun till mun-metoden. Erfarenheter från Ukraina visar att det så kallade train-the-trainer konceptet är nyckeln till framgång då man vill utbilda många människor effektivt.

Just nu pågår utbildningen Stoppa blödningen i Sverige, med målet att öka invånarnas kunskap i första hjälpen.

– Vi brukar räkna med att det behövs en huvudinstruktör för att utbilda sex instruktörer som i sin tur utbildar tio personer vardera. Då förstår man att insatsen är effektiv, säger Sara Ljungwald, lärare i katastrofmedicin på Katastrofmedicinskt centrum (KMC) i Linköping, som under Beredskapsveckan utbildade ett tjugotal huvudinstruktörer.

Flera av de blivande huvudinstruktörerna arbetar inom Myndighetssverige och sjukvården. Polisen, Försvarsmakten, Kustbevakningen och räddningstjänsten är bara några resurser där utbildningskonceptet stärker medarbetarnas förmåga att påbörja livräddande insatser.

Carl-Oscar Jonson och Sara Ljungwald på Katastrofmedicinskt centrum.

Redan 2018 inleddes arbetet med att utveckla ett svenskt utbildningskoncept utifrån den amerikanska förlagan Stop the Bleed, med syfte att stärka i första hand räddningstjänstens och allmänhetens förmåga att rädda liv i väntan på ambulans.

Sedan dess har Rysslands invasionskrig i Ukraina stärkt behovet av att kunna stoppa en kraftig blödning, inte minst till följd av splitterskador. Flera utbildningsinsatser har gjorts för att stärka allmänhetens, polisens och räddningstjänstens förmåga att stoppa en livshotande blödning.
Dessutom ökar mängden kriminella skjutningar och sprängningar i samhället, vilket stärker behovet av ett snabbt och effektivt ingripande redan innan ambulansen når fram.

– Globalt är okontrollerade blödningar en ledande orsak till en undvikbar död, särskilt hos unga, och bara i Sverige dör omkring 3 000 människor varje år till följd av trauma (som leder till blödningar), säger Carl-Oscar Jonson, biträdande professor i experimentell katastrofmedicin och forskningschef på KMC.

Bortsett från att rädda liv kan utbildningskonceptet också minska den efterföljande vården. Om en skadad person omhändertas snabbt och inte förlorar lika mycket blod på skadeplatsen minskar risken för senare komplikationer och därmed också behovet av olika blodprodukter, vilket är extra gynnsamt vid höjd beredskap och krig.

Ett tidigt tryck rakt på sårskadan med dina bara händer är avgörande och viktigare än valet mellan tourniquet (avsnörande förband) eller tamponeringsmaterial. Det sista används för att fylla en sårhåla med sårpackningsmaterial för att skapa ett direkt tryck mot ett eller flera blödande kärl. Åtminstone för allmänheten. När det handlar om poliser, brandmän eller väktare som rör sig i samhället professionellt är mer avancerad utrustning självklar i första hjälpenväskan.

Även den som jobbar ensam i utsatta miljöer, exempelvis skogshuggare med motorsåg eller en lantbrukare som arbetar ensam med hornprydda kreatur, kan vara hjälpta av en tourniquet om hen drabbas av en livshotande blödning. En tourniquet kan man nämligen applicera på sig själv med enhandsfattning om man bara övat på att göra det förut.

– Det handlar om att skapa en bred förmåga i samhället och att tillhandahålla en rad olika verktyg för att stoppa en livshotande blödning, säger Erik Prytz, biträdande professor i kognitionsvetenskap och knuten till KMC i Linköping.

Enligt Carl-Oscar Jonson är målbilden med Stoppa Blödningen att kunskapen ska bli lika utbredd i samhället som förmågan att påbörja hjärt- och lungräddning.

Det innebär att konceptet troligtvis behöver anpassas till olika målgrupper. Allt från kortare inslag i klassiska första hjälpen-utbildningar till längre och mer omfattande kurser för den som i sin yrkesutövning eller genom det civila försvaret med stor sannolikhet kommer att möta människor som drabbats av blödningar.

– Pratar vi beredskap för kris och krig så ser jag Stoppa Blödningen som en del av en allmän ”civilpliktsutbildning”, vilket är en pusselbit i en god egenvårdsberedskap. Fler delar i en sådan utbildning skulle kunna vara att lära ut hur man behandlar infekterade sår, magsjuka och upprätthåller en god hygien, säger Carl-Oscar Jonson.

Martin Apelqvist på ambulansen i Linköping sätter en tourniquet på Henrik Berglund som är lärare i akutsjukvård på polisutbildningen i Växjö.

I MSB:s rapport ”Erfarenheter från Ukraina – Lärdomar för det civila försvaret” slås det fast att den svenska allmänheten behöver utbildas för att kunna stoppa en livshotande blödning och utveckla förmågan att ge första hjälpen redan på olycksplatsen.

Att höja allmänhetens förmåga, såväl preventivt som vid höjd beredskap, är en framgångsrik faktor som höjer försvarsviljan och känslan av att vara en del av ett större sammanhang.

– Om vi jämför med utbildningen i hjärt- och lungräddning så stärks människors vilja att hjälpa till vid ett hjärtstopp och man kan anta att liknande mönster vore troligt också om förmågan att stoppa en livshotande blödning sprids, säger Erik Prytz.

Precis som med HLR så minskar benägenheten att hjälpa till om man inte vet vad man ska göra eller känner sig obekväm.

När det handlar om att med sina händer stoppa en pulserande blödning kan det finnas ett antal orsaker som får människor att låta bli. Exempelvis rädsla för blodet i sig eller att man är rädd för att bli smittad av någon sjukdom.

Sådana risker kan minimeras genom utbildning där man med kunskap suddar ut barriärer som får människor att tveka, säger Emilia Andersson, specialistsjuksköterska och instruktör för Stoppa Blödningen.

– Risken att smittas av blod är liten så länge man har en hel hudkostym, det vill säga inga skador eller sår på händerna.