Fartygsbranden kunde ha slutat i katastrof

Brandsäkerhet på fartyg blir ett allt mer komplext område i takt med den tekniska utvecklingen.
Vätgas och metanol växer som fartygsbränslen, obemannade fartyg har gjort entré, och två batterityper med olika egenskaper tävlar om att bli ledande inom eldrift av fartyg. Det var några av aspekterna som togs upp vid CFIS, den internationella konferensen om brandsäkerhet till sjöss, som hölls den 8 oktober i Göteborg. Arrangörer var forskningsinstitutet Rise, Stiftelsen Sveriges sjömanshus och Lighthouse, en samverkansplattform för sjöfartsforskning och innovation.

En av deltagarna var Grete Horsbøl, utredare på Den maritime havarikommission, en dansk, statlig haverikommission för olyckor relaterade till sjöfart. Hon var med och utredde branden på den danskflaggade passagerarfärjan Stena Scandica hösten 2022.
Färjan med cirka 300 personer ombord skulle gå mellan Nynäshamn och Lettland, men när den befann sig i närheten av Fårö uppstod en brand som slog ut all ström. Tack vare kreativ problemlösning av besättningen kunde fartyget flera timmar senare ta sig i land för egen maskin. Detta efter en sjöräddningsinsats som involverade bland andra Sjöfartsverket, Kustbevakningen, Sjöräddningssällskapet och Räddningscentral Mitt i Stockholm. Även Gotlandsfärjan M/S Visby begav sig mot platsen.
Skadorna begränsades till materiell förödelse på bildäcket där branden startade.

MSB är en av myndigheterna som har utrett olyckan. Slutsatsen i den utredningen, som Tjugofyra7 har rapporterat om tidigare, var att det finns ett stort behov av proaktivitet och tidig samverkan mellan olika räddningstjänstaktörer.

Den maritime havarikommission har också utrett och lämnat en rapport om olyckan.
– Ingen blev skadad men olyckan var allvarlig nog för att fartygets alla säkerhetssystem skulle aktiveras och bli stresstestade live. Det gav oss möjlighet att analysera hur katastrofer utvecklar sig, säger Grete Horsbøl.

Branden på Stena Scandica synliggjorde flera sårbarheter när det gäller brandskyddet på fartyget, säger Grete Horsbøl. Bland annat att de säkerhetsanordningar och rutiner man hade inte var anpassade till att så många saker gick fel på samma gång. Foto: Jonas Klint

Branden startade i en lastbil på ett av bildäcken. Inte långt från fordonen, på undersidan av innertaket, satt oskyddade elkablar som bland annat ledde ström till reservgeneratorn i en annan del av fartyget.
– Det är kablar som är tillverkade för att stå emot brand till en viss gräns, men de står inte emot när en lastbil står i full brand i en halvtimme.
När kablarna brändes av försvagades elförsörjningen till centrala säkerhetssystem. Felaktiga larm började gå, och besättningen förstod till att börja med inte vad som hade hänt. Men besättningen lyckades snart släcka branden.
– En halvtimme efter att brandlarmet gick, var branden redan under kontroll.

Ytterligare en halvtimme senare blev det en total blackout. Alla fartygets system förlorades; navigeringsutrustning, styrning, framdrift, energiförsörjning av ankarspel, vattenförsörjning – inget fungerade på fartyget.
Stena Scandica drev okontrollerat i riktning mot Fårö under flera timmar innan besättningen lyckades få i gång fartygets huvudmaskiner.

Anledningen till att Grete Horsbøl säger att olyckan hade potential att bli en katastrof är att säkerhetssystemen inte klarade att hålla i gång reservkraften till de centrala systemen.
– All brandbekämpning på fartyget är beroende av elektrisk ström, särskilt när det gäller vattenförsörjning. Brandbekämpningssystemet är beroende av strömförsörjning, reservkraftsystemet är beroende av intakta kablar, de viktiga kablarna är installerade i innertaket på bildäcket, i ett utrymme där bränder kan förväntas inträffa. Det här är ett recept för katastrof. Om branden inte hade släckts före blackouten hade den kunnat spridas okontrollerbart.

Det här är dock inget unikt för just den här färjan enligt Grete Horsbøl.
– Det finns flera andra fartyg med exakt samma design.
Enligt haverikommissionen bröt inte fartyget mot några säkerhetsregler, men man drar slutsatsen att det är viktigt att reservsystemen skyddas bättre, och att kritisk elektrisk infrastruktur brandskyddas.
Detta uppger rederiet att man åtgärdat sedan branden.

Haverikommissionen lyfter också fram besättningens viktiga roll. Branden på Stena Scandica visar att människors skicklighet och kreativitet kan motverka brister i ett fartygs säkerhetssystem. När en större olycka inträffar och inget av fartygets system fungerar, blir det uppenbart att besättningens anpassningsförmåga och mod att fatta svåra beslut i en nödsituation är helt avgörande.