”Första minuterna avgörande vid terrordåd”

Sedan terrorhotnivån höjdes till en fyra på en femgradig skala den 17 augusti har beskedet från regering och myndigheter varit att man ska leva som vanligt men samtidigt hålla sig uppdaterad, vara uppmärksam och förberedd.

– Det kan låta lite motsägelsefullt. Jag brukar säga att man ska fortsätta med de saker man brukar göra. Gå på idrott, åk kollektivtrafik – men sätt dig någon gång in i vad du skulle göra om något inträffade på dessa platser och var uppmärksam på saker som kvarglömda väskor, felparkerade fordon och beteenden som skiljer sig från normalbilden, säger Jonas Eriksson på MSB:s enhet för säkerhet i offentlig miljö.

På myndigheten pågår sedan 2018 ett omfattande arbete för att skydda människor mot terrorism och annan grov våldsbrottslighet med stora konsekvenser.
Arbetet är inriktat på offentliga miljöer som skolor, arenor, religiösa byggnader, köpcentrum, kollektivtrafik och liknande platser där människor samlas.

Under åren har ett omfattande stöd och utbildningsmaterial tagits fram för både allmänhet och aktörer som verkar i de offentliga miljöerna. Det handlar om exempelvis vägledningar, instruktionsfilmer, interaktiva webbutbildningar och minneskort med lättillgänglig fakta, som hittas på MSB:s webb och Youtube-sida.

En av webbutbildningarna MSB har tagit fram för allmänheten heter Fly, sök skydd, larma – ett mantra myndigheten vill pränta in hos befolkningen. Med mantrat i gott minne minskar förhoppningsvis risken att man fryser till is i en terrorsituation.

I första hand ska man alltså försöka lämna platsen, i andra hand hitta ett så säkert ställe som möjligt och därefter larma polis om det går.
– Fly, sök skydd, larma är en väldigt viktig del av terrorbekämpningen. Huvuddelen av skadeutfallet vid terrorattentat uppstår under de första minuterna, innan polisen är på plats. Det innebär att vad man gör förebyggande i de här miljöerna, och vad enskilda gör, får väldigt stor betydelse i skadeutfallet.

För aktörer som verkar i offentliga miljöer handlar det om att se till att människor faktiskt kan fly i första hand och söka skydd i andra hand. Utrymningsvägar ska vara fria och allmänt kända, brandskyddet fungera. Det får gärna finnas så kallade säkra rum med rejäla dörrar där man kan barrikadera sig i väntan på hjälp, vilket dock kan vara svårt i äldre byggnader.

Det kan också handla om att genomsöka väskor och/eller ha entrévärdar som håller koll och snabbt kan låsa vid behov. I skolor är det också viktigt att arbeta förebyggande eftersom skoldåd oftast utförs av en elev eller före detta elev.

– Allt är en balansgång. Vissa lokaler ska i grunden vara öppna, tillgängliga och attraktiva. I vårt arbete får man lite grann skilja på vad som är bra om det inte händer och vad som absolut inte får hända. Ta en hockeyarena till exempel: vi ska arbeta för att man inte ska ta in en kniv och hugga någon därinne, men vi kan inte utesluta det. Däremot måste vi definitivt se till att ingen tar in en ryggsäck med 20 kilo sprängämnen.

Hittills har stort fokus legat på att stötta och utbilda verksamheter och enskilda aktörer. Jonas Eriksson vill nu slå ett slag för en fysisk utbildning som MSB erbjuder tillsammans med Polismyndigheten, som riktar sig till kommuner, länsstyrelser och regioner i stort.
– Kommunerna behöver ta större ansvar. Jag får flera samtal om dagen från skolor som ber om råd, det blir ohållbart i längden. Kommunerna bör åtminstone ha en grundläggande kunskap och veta vad det finns för stöd att hämta. De har en stående inbjudan gällande den här fysiska utbildningen.

Allvarligt säkerhetsläge och höjd terrorhotnivå till trots. Jonas Eriksson säger att hans bild inte är att allmänheten är särskilt rädd.
– Man förstår att det finns en stor risk för samhället men att det är en liten risk för den enskilde. Jag brukar likna det med att ha brandvarnare hemma. Jag förstår att jag potentiellt kan dö i en brand men förstår samtidigt att risken är väldigt liten. Jag testar min brandvarnare regelbundet men går för den sakens skull inte runt i vardagen och är livrädd för att dö i en brand.

Så tacklar Färjestad säkerheten