Hemtjänsten i Östergötland ökar tryggheten
En dödsbrand blev väckarklockan.
Alla med hemtjänst och trygghetslarm i Åtvidaberg har nu en rökdetektor kopplad till larmet.
– Det är en följd av utbildning för att förebygga brand hos de mest riskutsatta, säger Jenny Dahl vid Räddningstjänsten Östra Götaland.
Jenny Dahl tillträdde i januari 2021 som utvecklingsledare för särskilt riskutsatta. En ny tjänst inom Räddningstjänsten Östra Götaland med anledning av de nationella mål MSB formulerat för att minska antalet döda och skadade i bränder fram till 2030.
– Det är kärnan i mitt uppdrag.
Hon jobbar mot förbundets fem kommuner, ger insikter och utbildning. Eftersom fokus är på riskutsatta vänder man sig främst till de som besöker folk i hemmet.
– Det handlar om att tänka i termer kring trygghet och säkerhet när man är i någons bostad, se risker och att de även inkluderar brand. Vårt krav är att man inte bara identifierar risker utan att det även finns en beredskap för att åtgärda dem, säger Jenny Dahl.
Jenny Dahl började med att besöka Åtvidaberg, och fick omgående respons.
– De är oerhört engagerade i frågan. När vi kom på besök var de ganska skakade efter att ha blivit tillplattade av Kalla fakta på TV, programmet hade tagit upp en dödsbrand som drabbat en person med hemtjänst och kommunen kritiserades. Det var lätt att få upp frågan på agendan i Åtvidaberg. Nu är de jättedrivna i frågan med en mycket engagerad verksamhetschef, säger Jenny Dahl.
Två ur varje arbetslag på hemtjänsten, som har över 100 anställda, har utbildats för att sprida kunskapen i sin organisation.
Därefter fick andra som besöker hemmen samma duvning, exempelvis hemsjuksköterska, personliga assistenter och boendestödjare.
Chefer inom socialtjänsten har också utbildats, då med mer fokus på arbetssätt och metoder.
Vilka som är särskilt riskutsatta och hur man tryggar deras tillvaro är i huvudsak vad utbildningen går ut på.
– Det kan vara små insatser som krävs. Hur ser utrymningsmöjligheter ut om det börjar brinna, står det möbler i vägen? Behövs spisvakt? Ligger man i sängen och röker? Det handlar mycket om riskfaktorer och riskbeteende.
Lisa Johansson var verksamhetschef för hemtjänsten när räddningstjänsten knackade på och ville utbilda, i dag är hon strategisk chef för utförarverksamheten inom förvaltningen.
– Den dödsbrand vi hade när jag var enhetschef berörde oss mycket. Vi frågade oss om vi kunde gjort något annorlunda, om vi kunde förhindrat. När vi fick hjälpen från räddningstjänsten kändes det angeläget att komma igång, säger hon.
Beslutet att alla med hemtjänst och trygghetslarm skulle få rökdetektor (brandvarnare) kopplad till larmet togs snabbt, det medförde heller inte några egentliga kostnader.
– Vi skulle ingå nytt avtal med leasingföretaget och fick med rökdetektorer utan att kostnaderna ökade. Trygghetslarm är vi generösa med i kommunen, det får alla som ansöker om. Har man även hemtjänst kan man få rökdetektor.
Diskuteras behov av spisvakt handlar det om bostadsanpassning och då görs individuella bedömningar.
– Det finns ju massor med mer utrustning för säkerheten som inte vi servar med. Men vi kan säga att vi tror du behöver ett rökförkläde och talar om var personen kan köpa det.
Lisa Johansson är övertygad om att kommunen tjänar på att installera rökdetektorer rakt av till de som har hemtjänst och trygghetslarm. Det är inget det ska läggas administrativ tid på.
– Och utbildningen vi fått är ingen engångsgrej. Utmaningen är att hålla det levande, för arbetet med att identifiera risker tar aldrig slut.
Förebygga bränder var nytt även för Jenny Dahl när hon anställdes vid räddningstjänsten i januari 2021. Hon är arbetsterapeut i grunden, har bland annat jobbat inom socialtjänst och kriminalvård och kom närmast från en tjänst som utredare i Söderköpings kommun.
Nu har hon även utbildat personal och politiker i Söderköpings kommun. Fastighetsägare har också getts kunskap om riskutsatta och hur man kan förebygga bränder, då mer kopplat till faktiska kostnader för en spisvakt kontra brandkostnader.
Utbildningen i de övriga medlemskommunerna Norrköping, Linköping och Valdemarsvik är planerad till i höst.
– Vårt arbete handlar om samverkan mellan många olika aktörer, även föreningar, kyrkan och anhöriga. Vi kan leda arbetet, men insatser måste göras av alla som träffar särskilt riskutsatta i ordinärt boende för att vi ska få resultat.