Sotning viktigt förebyggande arbete

ROSERSBERG
Sotaryrket är mytomspunnet. Det har ett eget språk, knoparmoj, och förr skrämde man barnen för den sotsvarte figuren som inte sällan hade ett tvivelaktigt förflutet.

– I södra Sverige var den som utförde sotningsarbete ofta rackaren, det vill säga bödelns hantlangare. En brottsling som benådats för att utföra smutsiga arbeten som att prygla folk, ha ihjäl smådjur, tömma dass och sota, berättar Andreas Nilsson, lärare vid utbildningen i Rosersberg.

Sotning är en viktig del i arbetet med att förebygga bränder i bostäder. En stor del av alla bränder i bostäder är relaterade till eldstäder och skorstenar. Vid sotning tas brandfarliga beläggningar bort för att minska risken för brand.

– Vi står på två ben. Det ena är myndighetsrollen med ett myndighetsuppdrag att rengöra och sota eldstäder och tillhörande skorstenar; rengöra imkanaler i restaurangkök på grund av det fett som avsätts och som kan leda till att en brand i köket sprids till resten av fastigheten. I myndighetsuppdraget ingår också den viktiga brandskyddskontrollen.

– På det andra benet, entreprenörsdelen, har vi installationsbesiktningar av eldstäder, förbränningsanläggningar, ­skorstenar och imkanaler som en viktig del.

Han konstaterar att det antagligen inte finns någon annan yrkesgrupp som så ofta och i så stor omfattning är i människors hem.

– Den kanske största utmaningen i yrket är rådgivningen, om risker och hur anläggningarna ska användas och det är i den dialogen som en stor del av det förebyggande arbetet sker. Att förändra beteenden är en viktig del.

Skostensfejarutbildningen är 20 veckor lång, en termin. Vidareutbildningen till skorstenfejartekniker är lika lång men körs på halvfart i 40 veckor. En stor förändring kom hösten 2012 när det erbjöds ett distansalternativ till den platsbundna utbildningen.

Lärande i arbete, Lia, utgör en stor del av utbildningen. Under sammanlagt sju veckor är de studerande antingen hos ett sotningsföretag eller hos sin arbetsgivare om de är anställda.

– Vi kör två grundutbildningar per år, den ena platsbunden på våren och den andra på distans under hösten.

Det finns 28 platser på varje kurs och åldersspannet är stort, från 19-20 år upp till 50-årsåldern.

– De äldre är såna som arbetat i yrket utan att vara utbildade men som vill gå grundutbildningen för att kunna utbilda sig till tekniker.

Efter att ha arbetat som ­skorstensfejare i minst tre år har man möjlighet att vidareutbilda sig till skorstenfejartekniker och är då behörig att utföra brandskyddskontroll. Teknikerutbildningen körs numera enbart på distans med antagning på hösten.

I Rosersberg finns tre lärare och en administratör. Utöver det anlitas konsulter för viss utbildning. En av lärarna är Jan Höglund som jobbat i ett och ett halvt år. Dessförinnan 20 år som sotare och brandskyddskontrollant i Härjedalen.

– Det var inte lika roligt att krypa omkring på kallvindar längre, förklarar han bytet.

Han trivs bra i Rosersberg.

– Största utmaningen är att lägga upp lektionerna så det passar alla. En del har jobbat i tio år medan andra kommer direkt från gymnasiet och knappt har sett en braskamin, säger Jan Höglund.

Undersökningar säger att de studerande är nöjda med utbildningen (se artikel intill).

Svante Röhr Åkerblom, 31, har sedan två och ett halvt år tillbaka en egen firma som installerar eldstäder och renoverar gamla skorstenar. Det som fick honom att gå utbildningen var upplevelsen att kontrollen av installationerna var godtycklig.

– Brandskyddskontrollanterna lägger in för mycket eget tyckande i sina bedömningar. Det är olika från kommun till kommun och man måste hålla reda på vad som får göras. Många lever kvar i gamla regler som inte längre gäller så jag beslöt mig att gå utbildningen för att ta reda på vad som gäller. Jag tycker att jag fått svar och blivit bättre på kundrelationer.

Kim Skellander, 26, är enda tjejen i kursen, men tycker inte att det är något problem.

– När jag fick anställning lovade de att jag skulle få gå kursen och så här långt är det kul.

Robin Wallander, 31, från Skara, hade jobbat tio år inom industrin och tröttnat.

– Jag sökte och fick jobb på en sotningsfirma och skulle få gå utbildningen. Det känns fritt, man får komma runt, se olika miljöer och träffa folk.

Efter att ha prövat på olika jobb utan att fastna för något sökte Riley Eckerlo, 22, från Trelleborg, in på sotarutbildningen.

– Den är bara på 20 veckor så om jag inte skulle tycka om det är det inte hela världen.

Fotnot
Imkanal, köksfläktens anslutning till skorstenen och ventilationssystemet

Läs mer

Studerande nöjda med utbildningen