Argumentera bättre

– Som tillsynsförrättare får man dra det ganska långt och kunna bevisa påstådda brister. Utredningsansvaret och bevisbördan ligger hos räddningstjänsten, säger Patrik Perbeck, enhetschef på MSB.

Under förebyggandekonferensen i slutet av mars redovisade Patrik Perbeck och Johan Rådman, jurist på MSB, två tillsynsfall där myndigheten yttrat sig. Det ena gäller ett vårdboende för mycket omvårdskrävande dementa där tillsynen krävde boendesprinkler.

Både MSB och länsstyrelsen fann sprinklerkravet oskäligt.

– Vi vill att man ska resonera utifrån metoden i tillsynshandboken och tittar på vad som ska skyddas. I det här fallet var man inte särskilt tydlig med vad det är för typ av bränder som kan uppstå. Är det i ett boenderum eller någon annanstans och vad har det för betydelse?

I föreläggandet sägs att personalen inte kommer att kunna utrymma de boende om kritiska förhållanden uppstår.

– Det räcker inte med att säga att kritiska förhållanden kan uppstå. Vad är det egentligen som måste ske om det börjar brinna? Vem är det som ska ut? Samtliga kan inte utrymmas. Det funkar överhuvudtaget inte i vårdboenden med extremt vårdkrävande. Oavsett hur många man är i personalen kommer man få väldigt svårt att flytta ut ett större antal.

Det övergripande resonemanget håller men saknar detaljeringsgrad. Vad är det som löses med sprinkler? Räddas den som är i brandrummet? I de andra två rummen?

– Vårdboendet uppfyller de krav som gällde vid uppförande 1993 men det är ett ganska dåligt brandskydd enligt dagens mått. Utifrån det skulle man kunnat argumentera i det här fallet. Att samhället i dag förväntar sig sprinkler i såna här boenden är en jättebra argumentation, säger Johan Rådman.

Kravet på sprinkler är inte tillräckligt väl utrett och motiverat. Det gick också länsstyrelsen på. Patrik Perbeck underströk att MSB yttrar sig över vad som framgår av handlingarna.

– När jag började med det här åkte vi alltid ut och på plats och skapade oss en egen uppfattning om förutsättningarna. Men att göra egna utredningar och avgöra om brandskyddet är skäligt eller inte är inte riktigt vår uppgift. Då blir vi en överinstans som föregriper länsstyrelsens eller domstolens beslut.

Det andra tillsynsfallet handlade om en affärslokal i en galleria. Där framgick att nyanställda får en interaktiv brandskyddsutbildning plus information om utrymningsvägar och släckutrustning. Varje år hålls ett utbildningsmöte där utbildningen upprepas.

Tillsynen krävde komplettering av utbildningsplanen med hur ofta personalen ska utbildas och praktisk övning med släckutrustning.

Fastighetsägaren motsatte sig kravet. Förvaltningsrätten höll med eftersom det inte påvisats vilken brist praktiska övningar skulle avhjälpa.

Återigen en fråga om bevisbördan.

– Man måste gå på personalen och fråga: vad gör du i händelse av brand? Vet du var handbrandsläckarna finns? Vad har ni för rutiner när brandlarmet går? Ger personalen olika svar, verkar de osäkra? Kolla med flera, säger Patrik Perbeck.

Om en i personalen visar sig helt sakna kunskaper om brandskyddet, räcker det då med att ha frågat en anställd? undrade någon.

– Det beror på vad du får för svar, men det där är väl en indikation på att det är något som inte står rätt till. Prata med en till. Det finns inget som säger att du måste prata med en eller tre. Ansvaret för att det blir grundligt utrett ligger hos dig. Det är du som får avgöra om det räcker med en. Jobbar det 50 personer i butiken räcker det inte med en. Om det är två personer som jobbar och den ena är totalt ovetande innebär det att 50 procent saknar kunskaper. Då har du bra på fötterna, säger Johan Rådman.

I sitt yttrande anser MSB att det inte är visat vad den praktiska övningen ska leda till. Hur väsentlig den är för att en brand inte ska leda till katastrof.

– Kräva något mer av personalen hade varit mer uppenbart i ett vårdboende där mycket hänger på personalen. I en butikslokal är det viktiga att snabbt utrymma kunderna, säger Patrik Perbeck.