Hemtjänst som räddningstjänst

– Ni är mina älsklingar, säger Safet Salkesson.
Han har fått hjälp med toalettbestyren, samt några minuter av mänsklig kontakt.
Det är rutinjobb för Lena Mårtensson och Susanne Olsson i trygghetsteamet, men icke desto mindre viktigt.

Skillnaden är att undersköterskorna som tidigare tillhörde hemtjänsten numera bär räddningstjänstens kläder när de larmas.
– En del som vi kommer hem till tror vi är poliser, med de här kläderna, säger Lena Mårtensson.
Än har inte så mycket förändrats, men klädseln ger ändå signalen att något är på gång.

Räddningstjänsten Väst strävar efter helhetsgrepp på trygghet och säkerhet, verksamheter samordnas och samverkar.
– Svensson ska massvaccineras med trygghet och vi sätter in särskilda åtgärder till de som behöver extra hjälp, säger förbundsdirektör Jan Sjöstedt.
Traditionen att förebygga och minska konsekvenser av olyckor har utökats till att omfatta oönskade händelser. Det är prioriterat och ett mål för alla verksamheter i organisationen.
– Vi har sagt till Försvarsdepartementet att de begränsar sig när det bara pratas om skydd mot olyckor. Samhällsekonomiskt kostar skador 63 miljarder om året, oönskade händelser kostar 120 miljarder, säger Sjöstedt.

När Räddningstjänsten Väst bildades förra året var politikernas budskap att de ville ha mer pang för pengarna. Det i kombination med att räddningstjänstens ledning tagit intryck av Merseysides arbete i Liverpool påverkade inriktningen.
Ambitionen är ett brett grepp från folkhälsa till krishantering, nyttjande av alla goda resurser och samordna dem.
– Vi har numera en mix av kompetenser som ser saker på olika sätt. Det ger ett annat tänk och märks inte minst vid fikabordet, säger Klaus Heinsvig, verksamhetschef för förebyggande.

Vare sig det gäller fall på äldreboende, en berusad tonåring på stan, vanliga olyckor eller en större kris; räddningstjänstens organisation ska finnas där. Och mycket snabbare än tidigare.
Ett sätt att bli snabbare är att sprida ut resurserna över den geografiska ytan.
Antalet fip-enheter (första insatsperson) har utökats från tre till tio. Dessutom planeras för fir-enheter (första insatsresurs).

Trygghetsteamens nattpatruller ska, liksom väktare som bevakar kommunens fastigheter och räddningstjänstens icke-operativa personal, utbildas som första insatsresurs och utrustas med bland annat brandsläckare och hjärtstartare. Den som är närmast ska klara en enkel första insats eller bryta förlopp.
– Vi vill förse nattpatrullerna med glasögon så de ser fler saker. Det kan vara risker i hemmet, våld i nära relationer, I det senare fallet gör vi inte jobbet men kan uppmärksamma socialen eller polisen, säger Fredrik Åkesson, verksamhetschef för kommunsamordningscentralen.

Ser nattpatrullerna trafikrisker eller oroligheter på stan; då ska det också rapporteras in och uppmärksamma berörd jour eller beredskap.
– Vi tar inte över polisens eller ambulansens jobb. Men vi fångar upp gråzonen och skapar ett mervärde med vårt arbete, säger Jan Sjöstedt.

Det finns tio trygghetsteam med 20 personer som snurrar runt i de två kommunerna under kvällar och nätter.
– Vi har totalt 60 undersköterskor i trygghetsteamen, en ganska stor del av personalen. Mig veterligen finns det ingen annan räddningstjänst som har den sammansättningen.

För Räddningstjänsten Väst är det viktigt att ha trygghetsteamen, som är det nya begreppet,  i de egna lokalerna. Fredrik Åkesson blev övertygad om den inslagna vägen när han lyssnade på representanter för Merseysides räddningstjänst och senare även gjorde studiebesök i Liverpool.
– De jobbar med utsatta grupper, har breda kontaktytor med ungdomar, släpper in pensionärer på sitt gym för folkhälsans skull. Merseyside har ett samhällsengagemang och när jag lyssnade på dem kände jag direkt att det var rätt. Märket de har på armen betyder något mer i dag och jag tycker vi börjar närma oss ett bredare engagemang.

Trygghetsteamens anslutning till räddningstjänsten är alltså en del av det bredare engagemanget. Kommunsamordningscentralen, som finns på räddningsstationen i Varberg, är en viktig del. Centralen larmar trygghetsteam och väktare till deras traditionella uppdrag.
– Har man trygghetslarm vill jag påstå att man tillhör en utsatt grupp som behöver hjälp. Under installation av trygghetslarm tittar teamen på säkerhet i hemmen med hjälp av checklistor.

I slutet av 2015 ska alla 60 i trygghetsteamen vara utbildade för att jobba med mer än hemtjänst.
Lena Mårtensson har varit med om 32 larm under en natt, då sitter man inte stilla så mycket. Vanan att rycka ut finns alltså, om än att uppdragen oftare är hjälp och stöd än akutinsatser.
– När vi fått utbildningen blir det ett annat sätt att jobba, jag tycker det ska bli spännande, säger hon.
– Vi vet inte så mycket än. Men det pratas om insatser vid olyckor, det är vi inte vana. Samtidigt är det en utmaning, tycker kollegan Susanne Olsson.

Vad tror ni om idén att vara snabba på larm om ni är närmast?
– Det blir nog inte så ofta inne i stan. Vi måste följa hastighetsbegränsningarna och får inte parkera hur som helst. Ambulansen kommer oftast att vara snabbare. Men för de som jobbar på landsbygden blir det nog skillnad, tror Susanne Olsson.
Hur ser ni på att vara en del av räddningstjänsten?
– Det är nog omställning både för brandmännen och för oss, men vi ser inga problem. På sikt blir det nog bra, säger Susanne Olsson.

Trygghetsteamen är ännu inte integrerade med övrig personal, för det behöver räddningsstationen byggas ut. Deras kontor upprätthålls i en provisorisk paviljong några meter utanför stationen. Om alla tolv som jobbar på natten är på plats samtidigt är där mer än trångt.

Paviljongen har varit Lenas och Susannes arbetsplats i tre år. Först i höstas fick de vatten indraget. Toalett saknas, den finns inne på räddningsstationen.
– Meningen är att vi ska använda de allmänna utrymmena där. Men vi har vårt skåp med nycklar för alla hembesök här, och då blir man här, säger Lena Mårtensson.

Verksamhetschefen Fredrik Åkesson konstaterar att det togs en del snabba beslut om lokalerna för att komma igång fort och att det med facit i hand kanske varit bättre att låta det ta lite tid.
– Men verksamhetsmässigt var det väldigt bra att snabbt få hit trygghetsteamet, det är en markering. Och när de fått permanenta lokaler i huset kommer det att ge mer och viktiga kontakter mellan ännu fler yrkesgrupper i vardagen.

Fakta

• Räddningstjänsten Väst bildades 2013 när Varberg och Falkenberg gick samman i kommunalförbund. Kommunerna har 101 000 invånare.
• Övergripande mål är att öka den enskildes förmåga att förebygga och hantera oönskade händelser, minska antalet oönskade händelser samt minska responstiderna.
• 350 anställda. Största grupperna är 230 brandmän (180 deltid och 50 heltid) och 60 undersköterskor/vårdbiträden. Bland personalen finns även folkhälsoutvecklare, risk- och säkerhetsanalytiker, säkerhetssamordnare, kommunikatör
• I verksamheten ingår: Skydd mot olyckor, operativt och förebyggande; krishantering, egen Tib (tjänsteman i beredskap); Kommunskydd som bland annat hanterar inbrottslarm, medicin- och försäkringsfrågor; brottsförebyggande och folkhälsofrågor; kommunledningscentral som bland annat ansvarar för 2 400 trygghetslarm