- Vi känner att vi kan göra skillnad

MALMÖ
När Hyllies personal, främst skiftstyrkorna, gör 900 hembesök under årets fyra första månader och skiftet tillsammans med brand- och säkerhetsvärdar gör 180 riktade besök, då vet man numera att det har betydelse. Det är inte bara fina siffror.
– Det har tagit två-tre år att få arbetet accepterat. Men det ger effekt och då är det viktigt att vi visar det med bra återkoppling, säger Niklas Fernström, verksamhetskoordinator.

Sambandet mellan hembesök och minskade bränder börjar efter några år bli tydligt. Olycksfrekvensen kan påverkas.

– Sedan vi började grotta ner oss i brandorsakerna har vi kunnat konstatera att många bränder inte hade behövt inträffa, säger Joakim Goldmann.
Det handlar om att minska antalet olyckor, men också om att effektivt hantera de som inträffar och lära av dem.

Joakim Goldmann ger ett exempel där ett trygghetslarm ljöd hos Malmö larmcentral. Hemtjänsten ryckte ut, konstaterade att det var brand och larmade SOS. Det tog 16-17 minuter innan räddningstjänsten fick larmet.

– Mannen dog. Jag tror vi haft möjlighet att rädda hans liv om trygghetslarmet varit kopplat till brandvarnaren och nått larmcentralen direkt. Malmö har 7 000 trygghetslarm, färre än 200 är kopplade till brandvarnaren. Vi ser som en mission att öka den andelen.

Bränder följs upp efter ett bestämt flöde. Det handlar om information till ägare/boende, omgående tillsyn, återkoppling med besök hos drabbad, analys av branden, eventuellt beslut om hembesök, utbildning eller uppdatering av egna operativa rutiner.
Slutresultatet följs upp varje månad i en given mall.

– Tidigare lämnade vi uppgiften till tillsyn och släppte frågan. Nu hanterar vi mycket själva och när man ser att arbetet ger resultat, då ökar engagemanget, säger Magnus Erlandsson, verksamhetskoordinator.

Förutom att varje enskild brand följs upp så sammanförs de. Det kan framträda mönster som återkommande adresser eller orsaker.
– Kunskapsbanken byggs på. Fler försöker påverka att bränder inte ska inträffa igen. Dessutom har SMO-utbildningen fått genomslag i organisationen, den öppnar för nya arbetssätt, säger Niklas Fernström.

Risker eller brister i brandskydd som upptäcks följs också upp och ska leda till någonting, inte bara bli en notering. De återkopplas till hembesöken.
Alla distrikt har en grupp som jobbar med bostadsbränder. I gruppen ingår både operativ personal och brand- och säkerhetsvärdar som gör förebyggande hembesök. På samma vis finns grupper som jobbar med äldres säkerhet, brandskydd i hemmet och utbilda hemtjänstpersonal att använda checklista för brandsäkerhet.

Hur ser ni på förändringen av yrket som tidigare var nästan enbart operativt inriktat?
– Man förstår helheten bättre, varför vi gör saker. Det stimulerar mig. Nu vill vi göra saker innan, så vi slipper åka dit på brand, säger Niklas Fernström.
Vilken operativ nytta ger uppföljningen av verksamheten?
– Vi ser bättre var vi ska lägga mer krut på framkörningskort, öka kunskapen om var brandposter finns. Och säga vad man vill om siffror, men de har effekt på motivationen, säger Magnus Erlandsson.

Det är inte alla i personalen som älskar att göra hembesök, men Joakim Goldmann konstaterar att det är stor skillnad jämfört med 2010 då arbetet drog igång på allvar.

– Nu finns det ett större engagemang och förståelse i frågan. Alla är på det ena eller andra sättet involverade i frågan.

Relaterat

Väntade besök ger resultat

Fakta/Distrikt Hyllie

• Ett av Räddningstjänsten Syds sex distrikt, eller en av sex heltidsstationer.
• Distriktet har skiftgående styrka på sju personer, samt ett antal dagtidstjänster.
• Under 2013 gjordes 2 033 hembesök och 400 riktade hembesök. Besöksverksamheten pågår nio månader om året, vilar juni-augusti.
• Samma år larmades till 43 bostadsbränder.