Striden om sotningen

Ystad, som ingår i Sydöstra Skånes räddningstjänstförbund, verkar  värst drabbat.

– Vi är nu uppe i närmare 4 000 ansökningar och det har nästan knäckt vår administration. Vi har en och en halv administrativ tjänst och har fått sätta in brandmän på övertid, men inte heller det har räckt utan vi har tvingats ta in en konsult för att hantera ansökningarna, berättar räddningschefen Tom Setterwall.

Situationen skulle kunna vara den samma på flera håll, till exempel i Laholm och Örebro, men där har man bestämt sig för att stämma i bäcken och har helt enkelt sagt blankt nej till egensotningar.

Den dörr som Lagen om skydd mot olyckor (LSO) öppnade på glänt genom möjligen till egensotning nu har ställts upp på vid gavel. Det som skett i flera fall är att den tidigare sotaren, missnöjd med att ha förlorat upphandlingen, lockat över gamla kunder.

Egensotning kan ske på två sätt. Antingen kan fastighetsägaren själv ha kompetens eller också anlitas en person med formell behörighet att utföra sotningen.

– Vi handlade upp en ny entreprenör årsskiftet. Sedan dröjde det inte länge förrän vi fick in rätt många ansökningar om att en annan behörig sotare skulle få sota. Det kom in ett 20-tal ansökningar i veckan och sedan har det ökat och jag vet inte hur många vi är uppe i nu, säger Pär-Åke Eriksson, räddningschef Laholm.

Kommunen anser att mängden ansökningar urholkar entreprenörskapet.

– Som kommun ska vi värna de som vi handlat upp. Vi tycker inte det är skäligt att göra en upphandling på ett visst antal objekt men att bara två tredjedelar finns kvar ett halvår senare. Därför bestämde vi oss för att avslå ansökningarna.

– I proppen till Lagen om skydd mot olyckor står att kommunen får bevilja egensotning. Det vill vi få tolkat, innebär får att vi måste medge tillstånd? Vi tänker driva det så långt som möjligt för att få rättsläget klarlagt. Vad menar lagstiftaren? säger Pär-Åke Eriksson.

Flera har överklagat avslaget till länsstyrelsen som inhämtat yttrande från MSB. Myndigheten ger inte Laholm och andra något stöd utan svarar bland annat så här:

”Enligt MSBs uppfattning framgår det av förarbetena till LSO att det som ska prövas vid en ansökan om att låta annan utföra sotning är om detta kan ske på ett från brandskyddssynpunkt betryggande sätt. Att väga in några ytterligare faktorer, såsom kommunens avtal med den entreprenör som upphandlats, i bedömningen ger förarbetena inget stöd för.”

Avslag med ungefär samma motivering har Nerikes brandkår fått från både länsstyrelsen och Förvaltningsrätten. Nerikes brandkår tänker också driva frågan för att få ett avgörande och har överklagat till Kammarrätten.

– I proppen till LSO skriver man om ökad konkurrens, men vilken konkurrens? Man öppnar för möjligheten anlita andra entreprenörer som är fria att sätta sitt pris, medan sotaren vi har avtal med har en taxa fastställd av direktionen. Han kan ju inte konkurrera med ett annat pris, säger Ulf Smedberg, Nerikes brandkår.

Laholm och Nerikes brandkår gör samma tolkning, det finns ingen skyldighet att säga ja.

– Det känns inte som det var tanken när LSO kom, utan avsikten som vi uppfattar det, handlade om att ge kommunen möjlighet att öppna upp i glesbygd, men inte vara tvingad att säga ja.

I Ystad har problemet av lokalpressen döpts till Sotningskriget. Av allt att döma ingen överdrift. Upphandlingen har överklagats i flera omgångar, räddningschefen har JO-anmälts och fått mängder med ilskna telefonsamtal, en del med förtäckta hot.

Det har fått räddningschefen Tom Setterwall att bjuda in till en konferens med rubriken ”Kommunerna får sota för monopolet”. Intresset är stort.

– Det här är ett stort problem som enskilda kommuner inte kan lösa. Vi måste ta upp problemen med MSB och Försvarsdepartementet för att få en nationell lösning, säger Tom Setterwall.

Branschen är enig i att det är viktigt att Försvarsdepartementet uppmärksammar att  nuvarande reglering innebär vissa problem för både kommunerna och för skorstensfejarföretagen.

– Det finns säkerligen flera olika orsaker till varför de här problemen uppstått. En är att dagens system är ett mellanting mellan kommunalt ”monopol” och ett öppet konkurrensutsatt system. Det borde utredas om det är möjligt att tydligare välja väg och göra lagstiftningen mera konsekvent med detta vägval, säger Patrik Perbeck, enhetschef på MSB.