Rätt kemi för säkerheten

STENUNGSUND
I processen för att tillverka plastpellets är trycket upp till 2 600 bar. 1 miljon ton kolväten förvaras i tankar och bergrum.

Vad det exakt innebär i risk är svårt att greppa, men det är inga problem att förstå att det är mest hälsosamt om inget går snett.

– Det kan brinna bra om det går fel, säger Claes Broman, specialist på processäkerhet på Borealis.

När BPs raffinaderi exploderade i Texas 2005 omkom 15 personer. Kostnader för skador och böter blev enorma.

Olyckan anses vara en milstolpe för processäkerhet i hela branschen.

– När företag bedömer risker tittar man sällan på händelser med låg frekvens men hög konsekvens. De flesta ledningssystem tittar på det som händer ofta och inte alltid på processäkerhetshändelser, säger Broman.

Han konstaterar att man på många företag i branschen vet exakt hur många skärskador personalen råkat ut för, men inte har samma vetskap om hur nära man kan ha varit ett utsläpp. Men generellt har vetskapen om var riskerna finns ökat.

– Vi har blivit bättre, vi lär oss. Processäkerhet har fått en starkare position inom företaget de senaste tio åren.

13 personer på Borealis HMS-avdelning (hälsa, miljö och säkerhet) stöttar organisationen för att hitta risker och minimera eller eliminera dem.

– Alla produktionschefer kan i dag svara på vilka de största riskerna är inom deras område.

Något som framhålls som ett steg i utvecklingen är att Borealis har definierat exakt vad en processäkerhetshändelse är.

Det handlar om utsläpp eller risk för utsläpp av farliga ämnen, exponering av ämnen som kan skada människor, utrustning eller miljö och om farliga ämnen sprids till delar av utrustning som den inte är avsedd för.

– Definitionen är viktig, annars kan man inte säga att man jobbar med processäkerhet, säger Jörgen Karlsson, HMS-chef.

För incidenter i processen har Borealis ett eget graderingssystem. Gradering bestäms av vilket ämne det är, mängden utsläpp eller vad som kunde släppts ut, om systemet för att upptäcka fungerat, hur många som var hotade, antal skador, kostnader och så vidare.

Allt sammanvägt ger en totalpoäng. Kommer den över 100 informeras alla anställda. Incidenter på nivå över 130, som inträffar några gånger om året, granskas av koncernledningen.

– Vi har flera processer, exempelvis inspektion och läcksökning, för att se till att fabrikernas mekaniska integritet bibehålls, säger Jörgen Karlsson.

– Vi kan kontrollera hur ett rör såg ut för fem år sedan, hur det har förändrats, säger Claes Broman.

Är säkerheten ett konkurrensmedel i branschen eller hjälper ni varann?

– Vi försöker hjälpa varann. Många entreprenörer jobbar på flera industrier i Stenungsund, då är det bra om vi har samma säkerhetsspråk, säger Claes Broman.

– Det hjälper att vara prestigelös skulle jag vilja säga, tillägger Jörgen Karlsson.

För entreprenörer som ska göra jobb på Borealis räcker det inte att vifta med utbildning i hetarbeten. För att bli insläppt måste man ha genomgått företagets egen säkerhetsutbildning och en utbildning i kemi och process. Varje nytt jobb kräver nytt tillstånd.

– Systemet för arbetstillstånd är en massiv procedur och det är viktigt att nivån hålls uppe. Systemet är ett oerhört viktigt instrument för oss, säger Claes Broman.
För att ha kontroll på säkerheten krävs att allt avvikande rapporteras, från halkolyckor till utsläpp.

Varje år skrivs runt 2 400 tillbudsrapporter. Men skadorna är få, 2009 hade man 0,89 personskador per miljon arbetade timmar, vilket rimligen kan översättas till två skador på hela företaget. Sjukskrivningen låg under tre procent. Samma år gjordes över 2 300 observationsronder och skrevs 656 åtgärdsrapporter.

Alla händelser och rapporter följs upp och diskuteras på veckomöten.

– Under mina år har jag aldrig sett en allvarlig händelse upprepas. Vi hade en mindre händelse två gånger, men det berodde på att de kom så tätt, den första händelsen var inte utredd, säger Jörgen Karlsson.

I våras brann det i en underhållsbyggnad vid krackern. Det visade sig vara en skrivare som blivit överhettad, lokalen saknade automatlarm. 20 minuter efter larm hade räddningstjänsten släckt branden. Lokalen blev ändå totalskadad.

Kort efter händelsen togs beslut att installera automatlarm samt att byta ut alla skrivare av samma modell.

Som Sevesoföretag har Borealis också skyldighet att informera utanför grindarna om sin verksamhet och dess risker, vilket sker i olika former.

– Vi har ett nära samarbete med kommunen, länsstyrelsen och Arbetsmiljöverket. Vi kan förbättra oss när det gäller information till allmänheten, samtidigt ges mycket information om vår verksamhet hemma vid matbordet. Många på orten jobbar ju här, säger Claes Broman.

Stenungsund

• Kemiföretag och Stenungsund är synonymt. När Sprängämnesinspektionen på sin tid utövade central tillsyn över elva stora anläggningar i landet fanns sex av dem i Stenungsund.
• På orten finns totalt nio anläggningar som omfattas av Seveso II-direktivet (så kallade 2:4-anläggningar).
• Ämnen som hanteras vid anläggningarna är bland annat en mängd olika kolväten, ammoniak, klor, gasol och syrgas.
• Storindustrin består av sex olika företag med cirka 2 500 anställda, varav fem omfattas av Sevesodirektivets högre kravnivå. Det är Aga Gas, Borealis (två anläggningar), Akzo Nobel, Ineos och Perstorp. Primagaz omfattas av den lägre kravnivån.
• Vattenfalls kraftvärmeverk med oljebergrum och kommunala bolaget Stengungsunds Energi och Miljö (gasol) är också 2:4-anläggningar.

Borealis

• Stenungsunds största med kemindustri med 940 anställda på orten.
• Producerar plastpellets (polyeten), 96 procent säljs till tillverkare av rör och kabel.
• 1 miljon ton råvaror förvaras i åtta bergrum, det största innehåller 523 000 ton propan. Övriga råvaror är etan, butan och nafta.
• Har en krackeranläggning som framställer flera kolväteprodukter. Största produkterna är eten (625 kiloton) och propen (220). Det som produceras i krackern används vid egna anläggningen samt säljs till övriga processindustrier på orten.
• Köper energi för 450 miljoner kronor om året, har 1 procent av landets koldioxidförbrukning.