Mod att prata om självmord

Hösten 2008 hade Kungsholmens brandstation ett dyklarm till Västerbron, känd självmordsplats. Brandmästare Söderberg åkte ut med sin styrka.

– Vi satt i båten och väntade i vattnet på att personen skulle hoppa, det var så vi agerade på de här larmen. Efter 15-20 minuter blev insatsen avblåst, någon hade förmått personen att ändra sig. Vi packade ihop och åkte hem.

Efteråt mådde Conny Söderberg inte bra, grubblade och hade svårt att sova. Han kontaktade Christer Ängehov, då vice brandchef.
– Vi var 25-30 man på larmet, men gjorde inget. Jag sa att vi måste göra något, och Christer tände.

Där någonstans föddes tankarna som i förlängningen utmynnade i Spis-larm. I dag larmas räddningstjänst, polis och ambulans samtidigt vid hot om självmord. Först på plats söker upp personen och försöker samtalsvägen förhindra denne att ta sitt sista beslut.

Det finns de som ifrågasätter om detta är en uppgift för räddningstjänsten.
– Jag kan förstå det. Men vår tolkning av larmet är ”person i farlig belägenhet”, det är därför vi åker, säger Conny Söderberg och tillägger:
– Hur många räddar vi vid bränder? Under alla mina år har jag varit med och släpat ut en person från brand. Men jag har varit med och förhindrat ett tiotal självmordsförsök de senaste två åren. Jag tycker vi kan göra skillnad här och hjälpa människor till ett bättre liv.

Varje år begår runt 1 400 människor självmord. Bland ungdomar i åldern 15-24 år är det vanligaste dödsorsaken. Och där sjunker inte dödstalet, vilket sedan 80-talet varit fallet i övriga åldrar.

Jönköping har, med räddningstjänsten som motor, i många år jobbat för att förebygga självmord. Modellen att blåljusorganisationer samarbetar föddes där, bland annat med stöd av dåvarande Räddningsverket. Men så många andra har inte hakat på.

Stockholms län har Jönköping som förebild och har tagit efter den småländska modellen. Nu är många intresserade av Stockholms arbete, Conny Söderberg har ett antal besök inbokade.  Kanske har frågan mognat med tiden.

Conny Söderberg vill göra dödsorsaken synlig. Bort med tabun, klä av det från skuld och skam.
– Tycker vi det är okej i Sverige 2013 att folk hoppar från broar? Vi måste få igång den diskussionen. Vi måste prata om det. Vårt mål när vi larmas är att förmå personen att välja livet.

Han har en uppsjö av händelser att relatera till. En del har slutat bra, andra inte.

Här är två:

• – En kvinna som försvunnit från en institution hade sagt hon skulle dränka sig. Egentligen är det försvunnen person och uppgift för polisen. Men med Spis-larm var det 30 personer ute och några brandmän med lokalkännedom hittade henne i ett vattenbryn. Hon överlevde, utan Spis-larm hade hon sannolikt frusit ihjäl.
• – En tid innan vi dragit igång Spis-larmen la en tonåring i Järna ut på nätet att han skulle ta livet av sig. Polisen kom dit men tog sig inte in. De knackade på hos grannen som visade sig vara både deltidsbrandman och fastighetsskötare. När de öppnade dörren var det försent. Om det varit ett Spis-larm hade deltidskåren varit där långt tidigare och kanske hade det gått annorlunda.

För Spis-larm har blåljusorganisationerna utbildat instruktörer i förebyggande av självmord. Instruktörerna har i sin tur har utbildat övrig personal med vikt på samtalet med den självmordsbenägne.

Inledningsvis skickades stora styrkor på larmen. Nu när personalen är tryggare i arbetet avgör larmoperatören storlek på styrka, men minimum är tre brandmän.

Och larmen är vanliga, 2012 hade Stockholms län 198 Spis-larm, lite drygt ett varannan dag.
Conny Söderberg uppskattar att man vid 10-15 procent av larmen, någon statistik finns inte, lyckas prata personen ur situationen.
– I övriga fall är de redan räddade av andra eller döda.

Hur närmar ni er en person som hotar ta livet av sig?
– Vi presenterar oss, säger att vi vill hjälpa och frågar vad det stora problemet är. Det handlar om att visa förtroende och vinna respekt. Om det inte går att få kontakt får man backa lite. Men vi lämnar aldrig personen ensam, det är ofta sällskap som saknas.

Hur har reaktionerna varit från personalen?
– I början fanns det motstånd, på något ställe gick man till Arbetsmiljöverket med frågan. Men det har blivit positivt. De känner sig tryggare och vågar ta initiativ i situationen. Det har också blivit en mer öppen dialog på brandstationen.

För några år sedan tog en kollega på brandstationen livet av sig. Conny Söderberg insåg efteråt att man bodde förstått risken. Det fanns signaler.
– Det är nog lättare att hantera ett Spis-larm, då kliver man in i yrkesrollen. När en kollega mår dålig kommer allt mycket närmare, det blir personligt. Men vi måste prata om det.

Fysiska besvär kan det pratas öppet om på kafferasten. En depression förblir snarare en hemlighet.
– Det här gäller hela samhället. Vad gör vi med de som inte mår bra? Vi måste börja våga fråga folk hur de mår. När vi spelade in en film om självmord stod jag på Västerbron och såg ut att vara på väg att hoppa. Kameran stod på sånt avstånd att ingen kunde förstå att det inte var på riktigt. Fem-sex personer passerade mig under tiden. Ingen gjorde en ansats att fråga mig vad jag gjorde eller hur jag mådde.

En följd av Spis-projektet är också åtgärder för att försvåra självmord. Västerbron har försetts med staket som ska hindra folk från att hoppa.
Conny Söderberg tycker att länets kommuner kan bli aktivare i det förebyggande arbetet. Kartlägga frekventa självmordsplatser är bara en åtgärd.
– Det handlar om att få ihop alla delar av det förebyggande arbetet, hur vi tar hand om de som bevittnat ett självmord. Vi behöver samköra statistik. I dag ser vi inte helheten och effekten av vårt arbete. Då är det svårt att veta vad som kan bli bättre.

Fakta/Spis-larm

• Ambulans, räddningstjänst och polis anropas samtliga vid hot om självmord, anropet från SOS Alarm är Spis-larm.
• Först på plats tar kontakt, erbjuder stöd, med syfte att rädda liv.
• Handlingsplan för samverkan finns och är förankrad i respektive organisation.
• Spis-larm har använts sedan april 2012. Nu är det en del av ordinarie verksamhet.
• Räddningstjänst, ambulans och polis har utbildat 32 instruktörer. De har fått sex dagars utbildning i psykisk hälsa för barn och vuxna, samt två dagar i akut omhändertagande med fokus på samtalet med den självmordsbenägne.
• Instruktörerna har utbildat personalen i egna organisationen (åtta timmar).
• Spis står för suicid prevention i Stockholms län. Startades som projekt 2008 med representanter från SOS Alarm, räddningstjänsterna, landstinget, Polisen samt NASP (nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa) vid Karolinska institutet.