Lugnare skola med engelsk metod

STAFFANSTORP
Staffanstorp prioriterar trygghetsfrågor och kommundirektör Inga-Lill Hellberg lyfter fram en av insatserna inom skolan som den viktigaste:

– Jag är fullständigt övertygad om att set-metodiken gett en lugnare och tryggare skola. Men det är svårt att mäta och arbetet är långsiktigt, kanske ger det inte resultat förrän i nästa generation.

Set står för social och emotionell träning. Metoden är engelsk och i Staffanstorp är den obligatorisk från förskola till gymnasium. Kortfattat handlar det om just social och emotionell träning för barnen samt att uppmärksamma signaler och beteenden från barnen för att kunna ge dem rätt stöd och hjälp att utvecklas till goda människor.

– Det händer fortfarande mycket här, vi har både klotter och översvämning på toaletterna. Men vi märker när vi når goda relationer. Dock måste vi bli bättre på att kartlägga, än så länge jobbar vi mycket här och nu, säger Petra Strandberg, biträdande rektor på Hagalidsskolan, en högstadieskola.

Vilken kontroll har ni på korridorlivet?

– Vi har två coacher där och jag rör mig själv mycket i korridorerna. Att synas och skapa goda relationer är viktigt. Vi jobbar mycket med elever som mår dåligt. Men det viktigaste är kanske att ha en trygg personal. Varje lärare ska känna att det är en styrka att våga säga att de har svårt att hantera en klass.

Det finns övervakningskameror, men de sitter utomhus och är igång från sex på kvällen till midnatt.

Inom skolans väggar diskuteras såväl knuffar i korridoren som risken för skolmassaker, enkla vardagshändelser såväl som kriser.

När nio elever sköts ihjäl vid en skola i Finland hösten 2007 reagerade Petra Strandberg. Hur kan Staffanstorp vara förberett om något sådant inträffar? undrade hon.

– Det är en trygghet för personalen att vi lyfter frågan. Skulle det hända här måste vi ha hjälp. Men det är inte i de banorna vi i huvudsak tänker, vi tänker förebyggande.

På Hagalidsskolan polisanmäldes under bara en månad fyra händelser: stöld, misshandel, hot och ofredande. Det låter inte speciellt trevligt.

Men om vi går några år tillbaka i tiden framfördes klagomål på att det inte gjordes något åt problemen.

– Vi gick igenom alla polisrapporter och hittade sex anmälningar på sju år. Vi svarade skolpersonalen att om de inte anmäler bristerna kan vi heller inte hjälpa dem, berättar Patrik Runesson, analysstrateg i kommunen.

Konsekvensen blev att allt anmäls. Det kan vara en olyckshändelse i sporthallen, gruff mellan två elever under en rast. Om en elev knuffar en lärare polisanmäls och någon annan rubricering än misshandel finns inte.

Från kommunens rapporteringssystem kommer statistik tillbaka varje månad.

– Vi får siffror på aggressioner och hot. Utifrån det kan vi dra slutsatser, säger Kia Olén, rektor på Anneroskolan.

– Men vi är inte helt nöjda med rapporteringssystemet. Vi vill i återrapporterna få mer exakta besked, veta var och när saker inträffar, säger Petra Strandberg.

MSN, SMS och bilddagboken är dagliga kommunikationsverktyg för eleverna, för skolan kan de bli ett hot. Det händer att det som sker via datorer och telefoner skapar dålig miljö på skolan.

– Samtidigt ska vi komma ihåg att normalt sett sköter sig 20 elever och tre stökar. Det är viktigt att vi även fokuserar på det positiva.

För familjer med barn som behöver hjälp för att ta ansvar för sitt skolarbete och bli en bättre elev både teoretiskt och socialt finns familjeklasser.

En förmiddag i veckan under tolv veckor deltar eleven och dess föräldrar i en utbildning. Totalt finns tolv elevplatser varje period.

– Alla vill inte vara med. Men 90 procent av fallen når vi fram till och det är viktigt att få föräldrarna delaktiga.