Allt onormalt ska rapporteras

STENUNGSUND
Ineos ligger närmast Stenungsunds centrum av de stora kemföretagen. Här hanteras bland annat klor, natriumhydroxid, saltsyra och lut.

Mikael Rogestedt konstaterar att man är mest fokuserad på ett nödläge och som ett understatement att två saker är luriga: explosion/bränder och gasspridning.

– Så fort något händer har vi automatisk utalarmering av 30 personer. Vi har kortare inställelsetid, 20 minuter, än övriga kemföretag i Stenungsund och alltid sex personer på skiftet som omedelbart kan dra på kemdräkt och agera. Räddningstjänsten inklusive industribrandmännen är förstås på plats långt innan 20 minuter.

Men för att klara de stora riskerna måste man klara de små, eller: ett sätt att undvika de stora olyckorna är att förebygga minsta tillbud.

– De flesta incidenter är på ett eller annat sätt kopplade till vårt beteende, under andra omständigheter skulle de kunna leda till utsläpp.

Därför uppmanas alla medarbetare att rapportera allt onormalt, stort som litet. Det gäller även tillbud och farliga förhållanden. Vid en incident registreras händelsen, dess risk klassas och ansvarig utses. Därefter genomförs åtgärder, händelsen granskas och avslutas.

– En incident eller åtgärd kan inte läggas åt sidan förrän ärendet kvitterats av den ansvarige, vilket alltid är en avdelningschef.

Blir inte åtgärder genomförda i tid hamnar ärenden på ”dirty-list”.

Händelserna klassificeras efter konsekvens, hur allvarligt det kunde blivit, sannolikhet, utlösande eller bakomliggande orsak. Kontrollerna kan ibland påverka inköpsrutiner.

– En incident kan vara allt från att man skär sig på glas i labbet till en brand.
Ineos har som mål att rapportera ett visst antal händelser på ett år. Det handlar om uppmärksamhet på egna risker. Om kontroll.

– SAS fick en gång i tiden kritik för att man hade många incidenter. Men jag förstod det, det beror ju mer på om man har en kultur att rapportera eller ej. Vi har den kulturen, och det har att göra med att vi är en riskindustri. Ser man på möjliga konsekvenser om något skulle hända så...

Ute i fabriken observeras hur anställda arbetar, det kallas beteendebaserad säkerhet. I varje arbetsgrupp finns utbildade observatörer som kontrollerar hur arbetet utförs. Handhavande granskas, om kollegan arbetar säkert.

– Det är inget arbete som görs i smyg, den som kontrolleras är medveten om det.

En av de uppenbara riskerna är besök av tillfälliga entreprenörer. För de som ska innanför grindarna och jobba väntar omfattande tillstånd och kontroller. Det kan bli lång väntan även för att få utföra ett jobb som uppfattas enkelt eller ofarligt.

– Om det är ineffektivt? Det är oväsentligt jämfört med om något skulle hända. Kontroller och tillstånd får ta tid.

En period inträffade ganska många skador med knivar, då bytte man helt enkelt till att använda en kniv med mindre vass spets. Vid ett tillfälle brast ett par skyddsglasögon i fästet till spännet. Den anställde fick ett slag mot ögonen men ingen bestående skada. Snabbt togs beslut att ta bort samtliga 60 liknande skyddsglasögon och ersätta dem med nya.

– Vi kan se en effekt i att skadorna gått ner. Förra året hade vi två personskador, varav den ena var en vrickad fot.

Alla incidenter som inträffat gås igenom på dagliga produktionsmöten, ibland på fler nivåer i organisationen.

– Det är viktigt att sprida hur vi löser problem eftersom de kan dyka upp på andra ställen. Men alla 700 incidenter per år är inte intressanta för alla avdelningar eller koncernens övriga fabriker.

Erfarenheter och lösningar sprids även i branschen.

– Ineos ledning har sagt att vi ska ta lärdom av andra. Det finns olika nätverk i branschen och jag upplever att det finns en stor öppenhet. Något vi ska titta mer på i Stenungsund är risken för dominoeffekter, vad en olycka hos ett företag kan få för konsekvenser hos de andra.

Fakta/Ineos

• Världens tredje största företag inom kemindustrin, divisionen klorvinyl har 300 anställda i Stenungsund.
• Tillverkar i huvudsak PVC-pulver (210 kiloton) och klor (113).
• PVC-pulver (polyvinylklorid) säljs bland annat till tillverkare av tapeter, konstläder, medicinska artiklar och byggprodukter.
• Enda klortillverkaren i Sverige.
• Vätgas och lut är biprodukter. Vätgas används för egen uppvärmning, lut säljs till pappersbruk.