Misslyckad outsourcing
Lägga verksamhet i molntjänster utomlands är inget Mikael Odenberg rekommenderar.
– Jag skulle i flertalet fall avråda myndigheter från att slå in på den vägen. Den avrådan är grundad på egna smärtsamma erfarenheter.
Erfarenheten han syftar på var när Svenska kraftnät 2009-2010 upphandlade ett nytt Scada-system för drift och bevakning av det svenska stamnätet för el. Kontraktet tilldelades ett multinationellt företag med säte i Frankrike.
– Givet Scada-systemets stora betydelse för svensk elförsörjning ställde vi stenhårda säkerhetskrav, både på systemet och leverantören. Vi ställde höga krav på att företagets lokaler utanför Paris skulle vara skyddade. När vi så småningom skulle börja utbyta känsliga data mellan Paris och Sundbyberg visade det sig att en avgörande komponent saknades. Det fanns nämligen inget signalskyddsavtal mellan kungariket Sverige och republiken Frankrike.
Svenska kraftnät fick stöd av Must och ett signalskyddsavtal kunde så småningom tecknas, men det tog tid. Vid ingången till 2014 var det system som skulle levererats 2012 fortfarande inte i sikte.
– I slutet av 2014 såg jag ingen annan utväg än att häva kontraktet och göra förnyad upphandling. När jag tittar i backspegeln skulle jag säga att i hög grad var det våra extensiva säkerhetskrav och de betydande komplikationer med att ha utländsk leverantör som bidrog till det franska företagets oförmåga att leverera. Ni har på era elräkningar betalat de 150 miljoner som den här omsorgen om vår nationella säkerhet kom att kosta.
Händelsen med Transportstyrelsen låg i luften under hela konferensen och även Mikael Odenberg tog upp saken. Utifrån medierapporteringen är hans intryck att myndigheten inte gjorde sina säkerhetsanalyser med tillräcklig omsorg. Att man med uppsåt väljer att inte bara bryta mot svensk lagstiftning utan även försökte förankra lagbrotten i det egna departementet finner han obegripligt.
– Både min erfarenhet som minister och myndighetschef säger mig att det är ganska utsiktslöst för en myndighet att försöka förankra något i regeringskansliet. Och ju värre själva saken är, desto svårare blir det. Regeringskansliets allra mest fundamentala reflex är att hålla alla problem på armlängds avstånd. Om det finns ett problem är regeringskansliets främsta uppgift att se till att det hamnar i knäet på myndighetschefen och inte på statsrådet.
I spåren efter tsunamin inrättade den dåvarande regeringen en nationell krishanteringsfunktion i regeringskansliet. Den förlades till statsrådsberedningen.
– Efter valet 2014 inrättades i stället en inrikesminister i Justitiedepartementet och dit överfördes ansvaret för kriskansliet. Hela skandalen runt Transportstyrelsen och det hittillsvarande efterspelet stärker mig i min bedömning att de här förändringarna var okloka och att de försvagat svensk krishanteringsförmåga på högsta nivå, säger Mikael Odenberg.